Sorghumgryn: nyttiga egenskaper och recept

En av de äldsta spannmålsväxterna som människor började använda och odla är durra. Växten tål torka lätt, anpassar sig till olika jordar, kan pausa sin tillväxt vid ogynnsamma förhållanden och utvecklas aktivt efter att varmt soligt väder inträder. Under förra seklet fanns durra ständigt på hyllorna i Sovjetunionen, nu finns det oftare i hälsokostbutiker. Och priset är märkbart högre än vanliga gryn.

Vad är durra

Durra är en örtartad växt av familjen gräs eller sädesväxter. Både ettåriga och fleråriga arter förekommer. Mängden av sorter och mellanformer försvårar dess klassificering. Man kan ungefär dela in durra i flera grupper baserat på växtens användning:

1. Sädesslag. Här ingår guineansk, kaffersk, bröddurra, negrerisk, kinesisk och andra arter. Kornen liknar hirs, färgen varierar från ljus till mörkbrun. Används för att få fram gryn, mjöl. I nationella kök i länder där durra växer ingår det ofta i vardagsrätter.
2. Sockerdurra. Används för produktion av djurfoder, melass, sirap, durrahonung, biobränsle.
3. Örtartad. Den mest kända odlade arten från denna grupp är sudangräs, som används som foder för boskap och fågel.
4. Teknisk. Den kallas ibland också för kvastdurra eftersom växten används till att göra kvastar, sopborstar, borstar, papper.
5. Citron. Används som krydda i rätter, används inom parfym-, läkemedels- och livsmedelsindustrin.

Var växer spannmålsgrödan

I vilt tillstånd förekommer denna gröda i Asien, Afrika, Australien. Forskare diskuterar var denna spannmål först började odlas. Vissa tror att durra först odlades i södra Egypten, medan Kina och Indien blev sekundära spridningscentra. Andra lutar åt att Afrika och Kina är självständiga ursprungsområden för odlade sorter av växten.

Trots att sorghum importerades till Amerika först på 1600-talet är USA idag de största producenterna av detta sädesslag. Det odlas även i Nigeria, Sudan, Mexiko, Australien, Indien, Brasilien, Kina, Argentina och andra länder. I det forna Sovjetunionen odlas sorghum i Moldavien, Kazakstan, Ukraina och i södra Ryssland, men arealen har minskat markant under det senaste decenniet.

Vad är skillnaden mellan hirs och durra

Båda växterna är spannmål. Sorghumkornen liknar mer runda riskorn. Näringsvärdet är ungefär detsamma, men hirs innehåller mer vitamin E, kalium, fosfor, jod och kobolt. Medan sorghum innehåller mer B-vitaminer, kalcium, mangan och järn.

Sammansättning och kaloriinnehåll

Sorghum har ett näringsvärde på 323 kcal.

Den kemiska sammansättningen gör detta gryn till ett av de nyttigaste bland spannmål. I 100 gram produkt finns:

Vitaminer:

1. Tiamin (B1) – 0,46 mg. Nödvändigt för kroppens normala kolhydrat-, protein- och fettomsättning. Behövs för normal hjärnfunktion, förbättrar minnet, hjälper till att koncentrera sig. Normaliserar aptiten, främjar ben- och muskelväxt.
2. Riboflavin (B2) – 0,16 mg. Främjar bildningen av röda blodkroppar och antikroppar. Hjälper till att hålla hår och naglar friska, förbättrar hudens tillstånd. Vid brist känner man konstant trötthet, svaghet, aptitlöshet. Synproblem kan uppstå.
3. Kolin (B4) – 93 mg. Skyddar nervceller från skador, förhindrar störningar i nervsystemet. Hjälper till att återställa skadad levervävnad efter exponering för toxiska ämnen. Sänker kolesterolhalten i blodet, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vid typ 1-diabetes minskar det behovet av insulin.
4. Pantotensyra (B5) – 1 mg. Stimulerar produktionen av binjurehormoner. Stärker immunförsvaret, hjälper till med upptaget av andra vitaminer, bromsar åldrandet, stimulerar normal hjärnfunktion.
5. Pyridoxin (B6) – 0,4 mg. Främjar upptaget av proteiner och fetter. Förhindrar nervösa störningar. Brist på vitaminet orsakar anemi, kramper och matsmältningsbesvär.
6. Biotin (B7) – 20 µg. Nödvändigt för nervvävnad, benmärg och svettkörtlar. Har insulinliknande aktivitet. Främjar celltillväxt, därför särskilt viktigt för gravida.
7. Nikotinsyra (B3) – 2,93 mg. Främjar vidgning av små blodkärl, även i hjärnan, ökar blodets fibrinolytiska aktivitet, sänker nivån av dåligt kolesterol, deltar i bildningen av hemoglobin och syntesen av hormoner. Hjälper nervsystemet att fungera normalt.

Makroelement:

1. Kalium – 246 mg. Förbättrar hjärnans funktion, nödvändigt för normal sammandragning av skelettmuskler, normaliserar hjärtrytmen, stöder magnesiumets fysiologiska funktioner.
2. Kalcium – 99 mg. Nödvändigt för att stärka ben och främja hälsa hos tänder och naglar. Förhindrar acidos, aktiverar vissa enzymer och hormoner. Påskyndar ämnesomsättningen och bränner därmed fett i människokroppen.
3. Kisel – 48 mg. Hjälper till att avlägsna giftiga ämnen från kroppens celler, ökar styrkan hos kapillärer och benvävnad. Fördröjer åldrandet av kroppen.
4. Magnesium – 127 mg. Spelar en stor roll för normal funktion av muskler och nerver. Deltar i omvandlingen av blodsocker till energi. Förhindrar kalciumavlagring. Bidrar till normal funktion av det endokrina systemet. Hjälper till att avlägsna tungmetaller från kroppen.
5. Natrium – 28 mg. Aktiverar bukspottkörtelns enzymer, deltar i produktionen av magsaft, har kärlvidgande effekt, normaliserar vatten-saltbalansen. Vid natriumbrist försämras minnet, yrsel uppstår, trötthet och muskelsvaghet ökar.
6. Svavel – 98 mg. Viktigt element vid produktion av kollagen, förbättrar hudens, hårets och naglarnas tillstånd. Skyddar protoplasman från skadliga bakterier, har allergimotverkande effekt, främjar blodets koagulering.
7. Fosfor – 298 mg. Hjälper till att hålla tänderna friska, nödvändigt för bentillväxt, förbättrar ämnesomsättningen, främjar celldelning.
8. Klor – 47 mg. Bidrar till normal matsmältning, renar levern från fett, eliminerar salter från kroppen.

Spårämnen:

1. Aluminium – 1548 µg. Nödvändigt för nästan alla reaktioner vid bildning av protein- och fosfatföreningar. Deltar i regenerering av skadade celler. Upprätthåller normal sköldkörtelfunktion.
2. Bor – 344 µg. Förhindrar utveckling av sjukdomar i benvävnad. Deltar i metabolismen av kalcium, fosfor, magnesium. Hjälper till att öka livsandan.
3. Järn – 4,41 mg. Oumbärligt vid bildning av hemoglobin i blodet, skyddar kroppen mot bakterier, nödvändigt för korrekt metabolism av B-vitaminer.
4. Kobolt – 2 µg. Deltar i syntesen av DNA och aminosyror. Nödvändigt för normala ämnesomsättningar i kroppen, stimulerar tillväxt av röda blodkroppar.
5. Mangan – 2,46 mg. Reglerar blodsockernivån, normaliserar hjärnaktivitet och processer i nervsystemet. Deltar i produktionen av kolesterol, påverkar lipidomsättningen, förhindrar uppkomst av kolesterolplack.
6. Koppar – 390 µg. Behövs för omvandling av järn till hemoglobin. Deltar i processen för kollagenbildning och syntes av endorfiner.
7. Zink – 2,17 mg. Förebygger utveckling av diabetes, epilepsi, artrit, reumatism. Främjar snabb läkning av sår.

Tillgängliga kolhydrater:

• Stärkelse och dextriner – 58 g;
• Mono- och disackarider (socker) – 1,6 g.
• Mättade fettsyror – 0,51 g.
• Fleromättade fettsyror:
• Omega-3-fettsyror – 0,07 g;
• Omega-6-fettsyror – 1,30 g.

Varför är durragryn nyttiga

Den unika kemiska sammansättningen gör produkter av durra ovanligt nyttiga. Detta sädesslag har många fördelar jämfört med andra gryn:

1. Den innehåller inget gluten. Tack vare gluten passar mjöl från vete, råg, korn för bakning, bröd, pasta. Men vid vissa sjukdomar, som celiaki, är det strängt förbjudet att äta livsmedel som innehåller gluten. Då kommer durra till undsättning. Av den kan man laga många goda rätter för att variera sin meny.
2. Högt innehåll av kostfiber. Durra har till skillnad från många andra spannmål inget oätligt skal, så man kan laga mat med hela kornet. Det är inte bara bra för mag-tarmkanalen, utan också nyttigt för personer med diabetes. Man har länge observerat att livsmedel rika på fiber har ett lägre glykemiskt index.
3. Innehåller betaglukan. Det hjälper till att sänka kolesterolnivån, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och förstärker fiberns gynnsamma effekt på människokroppen.
4. Är en naturlig antioxidant. Mängden tanniner, fenolsyror och fytosteroler i durra överstiger mängden av dessa ämnen även i frukter och bär. Det hjälper till att stärka immunförsvaret, bekämpa för tidigt åldrande och skydda kroppen mot skadliga miljöpåverkan. Föreningen 3-deoxiantocyanin, som finns i stora mängder i mörka sorter av durra, motverkar bildning och utveckling av maligna tumörer.
5. Källa till komplexa kolhydrater. De tas upp långsammare, vilket innebär att de gradvis ger energi till kroppen utan att orsaka en kraftig blodsockerstegring. Det är viktigt för personer med diabetes. För dem som följer en diet för viktminskning ger gröt kokt på durra en långvarig mättnadskänsla. Men man bör inte överdriva med produkter från dessa korn.

Användning inom medicin och kosmetologi

Durra används också i medicinska syften. Folkliga läkare använder inte bara gryn utan också rötter och blad från växten.

1. På senhösten eller tidig vår gräver man upp rotstocken, som ibland når en meter lång. Den torkas i ett väl ventilerat utrymme och tas som en infusion vid gikt, reumatism och neuralgi. För detta tar man 1 tesked krossade torkade rötter och häller över dem med tre koppar kokande vatten. Man lindar in kärlet och låter det dra i ungefär en till en och en halv timme. Ta 1 matsked 30 minuter före måltid.
2. Växtens blad används som omslag vid diarré. Det räcker att lägga dem på magen för att snart känna lindring.
3. Infusion av kornet, framställt på samma sätt som från rötterna, dricks som ett urindrivande och stärkande medel.
4. Läkare rekommenderar att inkludera rätter av durra i kosten för personer som utsatts för ogynnsamma miljöpåverkan, rökare eller de som missbrukar alkohol. Dietister rekommenderar det också till gravida kvinnor, ammande mammor och äldre personer.
5. Inom kosmetologin används oftast eteriska oljor från citronsorter. De tillsätts i anti-agingkrämer, tonics, mjölk. Sorghumkorn används som skrubb.

Skada och kontraindikationer

Trots all sin nytta bör sorghum inte ätas av personer med individuell intolerans. Den kan yttra sig i svår form eller som vanlig gasbildning.

Rätter av dessa spannmål rekommenderas inte heller för personer med mag-tarmsjukdomar under en förvärrad period. I remission bör du införa dem i kosten med försiktighet, efter samråd med din läkare.

Barn börjar få sorghumgröt först efter fem års ålder.

Hur förvaras och var köps

Det är nästan omöjligt att köpa sorghumgryn i en vanlig mataffär. Du bör leta efter det där hälsokostprodukter säljs eller i nätbutiker. Vid köp måste du kontrollera förpackningens integritet och hållbarhetstid.

Hemma bör du hälla sorghum i en behållare med tättslutande lock. I ett torrt utrymme förlorar grynen inte sina nyttiga egenskaper på cirka två år. Färdigköpt mjöl från denna spannmål bör användas inom ett år.

Hur man använder durramjöl

Sorghummjöl kan du antingen köpa eller göra själv av gryn. Det mest nyttiga är oraffinerat, utan berikning.

För bakning blandas det oftast med vetemjöl, där cirka 15–20% av den totala mängden ersätts med sorghummjöl. Om du inte följer dessa regler blir det färdiga bakverket dåligt gräddat och inte fluffigt.

Använder du bara glutenfritt mjöl måste du inkludera en bindande ingrediens i degen – majsstärkelse eller xantangummi.

Sorghummjöl tillsätts också i såser för att tjockna.

Vad kan man laga av durra: recept

Innan du börjar laga rätter med sorghum måste du veta att det tar betydligt längre tid. Grynen kokas i ungefär en timme. Den milda smaken kan du framhäva med örter eller kryddor. Erfarna kockar anser att ett sådant tillbehör tvärtom framhäver huvudrätten.

För att laga 2 portioner smulig gröt tar du 150 gram sorghum och 3 glas vatten. Grynen ska sköljas i rinnande vatten, sedan hälls vatten över, saltas och kokas tills grynen blir mjuka. Om gröten tillagas som en självständig rätt kan du tillsätta smör.

Sallader

Sorghumgröt med äpplen, russin och morötter
Ingredienser: färdig smulig sorghumgröt – 200 gram, medelstort äpple – 2 stycken, russin – 0,5 glas, medelstor morot – 2 stycken, gräddfil – 4 matskedar, citronsaft – 2 teskedar.

Äpplen skärs i tärningar, morötter i tunna strimlor. Russin ska sköljas i varmt vatten och torkas. Tillsätt alla ingredienser i gröten och blanda.

Grönsakssallad med sorghumgröt
Ingredienser: 200 gram färdig gröt, 3 tomater, 2 gurkor, 0,25 huvud vitkål, 2 matskedar vegetabilisk olja, salt och peppar, örter.

Tvätta grönsakerna och skär dem i små bitar. Strimla kålen, knåda den med salt så att den släpper vätska. Blanda alla ingredienser och ställ kallt i två timmar. Innan servering, strö över örter.

Förrätt «Mättande»
Ingredienser: 200 gram färdig kall smulig sorghumgröt, 200 gram grön lök, 3 hönsägg, 1 dl riven fetaost, 1 matsked majonnäs eller gräddfil, dill, salt, peppar.

Koka äggen, kyl dem, skala och dela dem på mitten. Hacka löken. Blanda gröten med fetaost, lök och majonnäs. Toppa med äggklyftor och strö över dill.

Soppor

Köttborsjtj med sorghum
Ingredienser: 350 gram fläskkött, 4 matskedar kokt sorghum, 1 liten rödbeta, 1/4 huvud vitkål, 2 potatisar, 3 medelstora tomater, 1 lök, 1 medelstor morot, en halv bit sellerirot och persiljerot, 1 matsked ättika 9%, peppar, salt, lagerblad, örter.

Tvätta köttet, torka det, häll på vatten och sätt på värmen. När det kokar upp, skumma av och sänk värmen. Medan buljongen kokar, tvätta och strimla rödbetan. Skala tomaterna, skär dem i små bitar och stuva dem tillsammans med rödbetan, tillsätt ättika. Hacka löken och moroten fint och fräs tills löken är gyllene. Skala potatisen och skär i tärningar, strimla kålen. Lägg kålen och potatisen i den färdiga buljongen och koka i en kvart efter uppkok. Tillsätt rödbetan, de kokta sorghumgrynen och de andra grönsakerna. Efter 8–9 minuter, salta och peppra efter smak, lägg i lagerblad. Stäng av värmen och låt borsjtjen stå under lock i ungefär en halvtimme. Servera med en klick gräddfil och hackade örter i tallriken.

Dietkålsoppa med sorghumgröt
Ingredienser: 3 matskedar färdig sorghumgröt, ett knippe syra, ett knippe spenat, 3 potatisar, 1 lök, 1 persiljerot, 4 hönsägg, örter, gräddfil, salt, peppar.

Tvätta och hacka örterna. Skär löken och persiljeroten och fräs dem i olja. Koka upp vatten och lägg i potatisen skuren i bitar. Efter 15 minuter, tillsätt lök, persilja, sorghumgröt och örter. Salta och peppra. Låt soppan dra under lock i cirka 15–20 minuter. Servera med gräddfil och örter.

Huvudrätter

Bräserat fläskkött med grönsaker och sorghum
Nödvändiga produkter: oxfilé – 400 gram, färdig sorghumgröt – 1,5 dl, paprika – 2 st, aubergine – 1 st, morot – 1 st, färska tomater – 2 st, gul lök – 2 st, köttbuljong – 1 liter, vetemjöl – 2 matskedar, vitlök – 3 klyftor, dill, lagerblad, salt, peppar.

Tvätta köttet och torka det med hushållspapper. Skär det i medelstora tärningar och stek, tillsätt lök och morot skurna i strimlor. Tvätta paprikan, rensa bort kärnor och skaft, skär och stek. Tvätta auberginerna, skär bort skaftet, skär i små skivor, salta och låt stå i 10–15 minuter. Krama sedan ur saften för att få bort överflödig bitterhet, vänd i mjöl och stek. Ta bort skalet från tomaterna, skär dem och fräs i vegetabilisk olja. Tillsätt kött, grönsaker, salt och peppar efter smak i sorghumgröten, häll på buljong och låt sjuda tills allt är klart, rör om då och då. I slutet av tillagningen pressa i vitlök i kastrullen. Innan servering, strö över dill.

Schnitzel med sorghumgröt
Ingredienser: 400 gram kalvkött, 2 hönsägg, 0,5 dl färdig smulig sorghumgröt, 40 gram ketchup, 2 lökar, 2 vitlöksklyftor, 0,25 tesked citronsyra, 150 gram tomatpuré, 0,5 dl gräddfil, 3 matskedar vetemjöl, malen peppar, salt, örter.

Skölj köttet, torka det, hacka fint eller mal det. Tillsätt färdig sorghumgröt, finhackad lök, råa ägg, citronsyra, örter, salt, peppar, ketchup och pressad vitlök i färsen. Blanda allt väl, portionera och forma till schnitzlar. Innan stekning vänd i mjöl eller ströbröd. Servera med färska grönsaker och gräddfilssås.

Bild på sorghum