Sötkörsbär: nyttiga egenskaper och kontraindikationer

Sötkörsbär kallas ibland för söt medicin. Det innehåller verkligen många nyttiga ämnen – vitaminer, mineraler, antocyaniner, som hjälper till att förbättra tillståndet för blodkärl och leder.

Vad skiljer sötkörsbär från surkörsbär

Sötkörsbär och surkörsbär är väldigt lika varandra. Ur botanisk synvinkel är detta helt förklarligt. Båda träden tillhör ju samma familj Rosaceae. Och att de är biologiska släktingar har varit känt för trädgårdsmästare sedan urminnes tider, långt innan genetiken uppstod. Därför är idag de flesta moderna sorter resultatet av korsningar mellan surkörsbär och sötkörsbär. Men även idag skiljer sig både träden och deras frukter från varandra.

Först och främst måste man lära sig skilja på vilket träd man har framför sig – surkörsbär eller sötkörsbär, eftersom de också är väldigt lika. Surkörsbärets bark är brun, med en mer mättad nyans, bladen är små, klargröna, kronan är klotformad, och rotsystemet kan vara både horisontellt och vertikalt. Sötkörsbärets bark är ljusare, den kan ha en silveraktig eller lätt rödaktig nyans. Rotsystemet kan endast vara horisontellt, och kronan har en mer utdragen, äggformad form.

Men den största skillnaden är förstås själva frukterna. Surkörsbär har bär i röda nyanser, alltid mycket saftiga, men lite syrliga. Den syrligheten finns kvar även i sylt. Sötkörsbärens frukter är oftast större. De kan ha olika nyanser: gula, röda, rosa och nästan svarta. På vintern rekommenderas att torka eller frysa dem, eftersom sylten ofta blir alltför söt.

Vad är nyttigare: sötkörsbär eller surkörsbär

Båda bären har liknande kemisk sammansättning, men inte helt identisk. Dietister hävdar att surkörsbär har en betydligt rikare mineralsammansättning och att frukterna innehåller mindre kolhydrater än sötkörsbär. Men i själva verket skiljer sig deras glykemiska index inte mycket – surkörsbär har 22 enheter, sötkörsbär 25. Energivärdet är också nästan detsamma. Så vid diabetes anses surkörsbär vara nyttigare, men man behöver inte helt avstå från sötkörsbär.

Dessutom innehåller syrkörsbär mer av hormonet melatonin, som är nödvändigt för att endokrina systemet ska fungera normalt och för att minska nivån av det onda kolesterolet. Därför rekommenderas syrkörsbär till personer som lider av sköldkörtelsjukdomar. Däremot innehåller sötkörsbär ämnen som hjälper till att bekämpa inflammatoriska processer och ledvärk. Därför rekommenderas de som en nyttigare produkt vid artrit och gikt.

Hur mycket sötkörsbär kan man äta per dag

Läkare, trots alla fördelar med sötkörsbär, rekommenderar att inte överdriva med denna produkt. Den maximala mängden färska sötkörsbär är 300 g per måltid och inte mer än 1 kg per dag. Annars kan matsmältningsproblem uppstå, ända till allvarlig diarré. För att minimera obehagliga följder bör sötkörsbär ätas antingen som en egen rätt som mellanmål eller som efterrätt tidigast en halvtimme efter huvudmåltiden.

Självklart kan man bara äta en kvalitetsprodukt, och man kan bestämma bärens mognadsgrad genom stjälkens färg. Den ska vara grön; om den är brun är sötkörsbäret övermoget, och en sådan produkt ger inte särskilt mycket nytta.

Kan man äta kvitten på natten?

Många tror att eftersom man inte kan äta tunga rätter till middag, bör man ersätta dem med bär, till exempel sötkörsbär. Men egentligen är det inte riktigt så, eftersom denna frukt har en mild laxerande och urindrivande effekt, och natten kan bli orolig. Å andra sidan, om man äter 5–10 bär, händer inget allvarligt.

Det är bäst att äta sötkörsbär till frukost eller mellanmål. Många tycker att det inte är en så bra idé eftersom en sådan måltid inte innehåller tillräckligt med protein. Men man kan komplettera bären med lätt keso eller yoghurt, ost eller en handfull nötter. Då blir rätten proteinrik, och kolhydraterna absorberas långsammare, vilket håller blodsockret på en jämn nivå.

Sammansättning och kaloriinnehåll

Energivärdet för syrkörsbär är bara 52–62 kcal per 100 g beroende på sort. Och de består mest av vatten (82–85,7 g) och kolhydrater – 10,6–16 g. Resten är proteiner, fetter (tillsammans drygt 1%) och en mängd nyttiga ämnen som tas upp nedan. I synnerhet innehåller sötkörsbär:

1. Antocyaniner (250 mg per 100 g) – ämnen från flavonoidergruppen. Å ena sidan är de ansvariga för bärens röda och violetta färg. I gula sötkörsbär finns de knappt alls. Å andra sidan har de antiinflammatoriska egenskaper och ansvarar för tarmens barriärfunktion, vilket kan förhindra allvarliga sjukdomar.
2. Kumariner – ämnen som har kramplösande och antitumöreffekt.
3. Kolhydrater – glukos, fruktos. 75% av kolhydraterna är fruktos, som lätt och utan skadliga effekter tas upp av kroppen. Därför kan även personer med diabetes äta dessa bär (naturligtvis i små mängder). Det är bevisat att fruktos förbättrar bukspottkörtelns funktion.
4. Pektiner – normaliserar matsmältningsprocessen, förbättrar tarmfunktionen.
5. C-vitamin (15 mg) – ansvarar för blodcirkulationen.
6. Vitamin PP – bra för synen.
7. Tokoferol (eller E-vitamin – 0,3 mg) – antioxidant.
8. B-vitaminer – normaliserar nervsystemets funktion och påskyndar ämnesomsättningen.
9. Järn (1,8 mg, eller 10 % av det dagliga behovet) – detta grundämne är nödvändigt för blodbildningssystemets normala funktion.
10. Kalium (233 mg, vilket är över 9 % av det dagliga behovet) – behövs för att normalisera blodtrycket och stärka hjärtmuskeln.
11. Kalcium (33 mg) – nödvändigt för att stärka blodkärlen.
12. Magnesium (24 mg) – har en kramplösande effekt.
13. Fosfor (28 mg) – nödvändigt för normal ämnesomsättning, förbättrar kognitiva funktioner.

Således, tack vare sin vitaminsammansättning, är körsbär nyttiga för personer som lider av järnbristanemi, sjukdomar i rörelseapparaten och hudsjukdomar.

Vad är sötkörsbär bra för

Allmänna fördelar

Även om den kemiska sammansättningen hos olika sorter av körsbär kan variera något, är de i själva verket alla lika nyttiga.

1. Melaninet i körsbär skyddar huden mot solens skadliga strålar och förebygger utvecklingen av cancer. Därför rekommenderas invånarna i södra regioner att äta dessa bär så ofta som möjligt, men med måtta när det gäller portionsstorleken.
2. Bärmassan innehåller mycket koppar, som stimulerar aktiv bildning av kollagenprotein, vilket ger huden elasticitet och spänst, vilket gör det möjligt att förlänga dess ungdom.
3. Körsbär bör ätas av alla som har haft hjärt-kärlsjukdomar. Kumarin, antocyaner och vitaminer hjälper till att stärka inte bara hjärtmuskler och stora blodkärl, utan även kapillärer. Dessutom kan kumarin minska blodets koagulering, vilket förhindrar bildandet av blodproppar, så körsbär är ett utmärkt förebyggande medel mot hjärtinfarkt och stroke.
4. Den rikliga mängden löslig fiber, med en mild laxerande effekt, gör körsbär till ett utmärkt botemedel mot förstoppning, inte bara effektivt, utan också mycket gott.
5. Körsbär innehåller mycket C-vitamin. Forskarna är fortfarande oeniga om hur viktig roll det spelar för immunförsvaret. Men det är helt säkert att det förbättrar upptaget av järn. Därför är körsbär bra för vegetarianer och personer som följer strikta dieter, eftersom risken för anemi ökar avsevärt när kött utesluts från kosten.

För kvinnor

För det vackra könet är körsbär nyttigt av flera anledningar.

För det första innehåller körsbär ämnen som stabiliserar hormonbalansen, vilket gynnar menstruationscykeln och gör den mindre smärtsam.

För det andra kan konsumtion av sötkörsbär förhindra bildandet av blodproppar, som senare skulle kunna utvecklas till tromber. Detta problem upplever oftast kvinnor som under lång tid använder hormonella preventivmedel i tablettform.

Dessutom är blodförtunning mycket viktigt för kvinnor under klimakteriet, så sötkörsbär är också bra för dem. Det innehåller också mycket tokoferol (det vill säga vitamin E), som är en antioxidant och ger huden skönhet och ungdomlighet.

För män

För män är sötkörsbär fördelaktigt eftersom det kan sänka nivån av dåligt kolesterol, och det är oftast män som stöter på detta problem. Således kan regelbunden konsumtion av färska, torkade eller frysta sötkörsbär förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Dessutom förhindrar antocyaner och antioxidanter i sötkörsbär utvecklingen av prostatatumörer. Detta bär påverkar också produktionen av manliga könshormoner positivt. Läkare rekommenderar män att äta minst 100 g sötkörsbär dagligen för att förebygga erektil dysfunktion.

Detta bär är användbart för dem som tränar aktivt. Det anses inte bara ge energi och hjälpa till att återhämta sig, utan också förhindra muskelvärk som kan uppstå efter intensiva träningspass. För alla dessa ändamål är det bäst att äta mörka sorter av sötkörsbär, som innehåller fler ämnen som är bra för hjärta och blodkärl.

Under graviditet

Sötkörsbär är mycket nyttigt för blivande mammor. Det innehåller betakaroten och vitamin A. Dessa ämnen bidrar till förnyelse av hudceller, slemhinnor, hår och naglar, vars tillstånd ofta påverkas under graviditeten. Sötkörsbär innehåller också B-vitaminer, som är nödvändiga för normala ämnesomsättningsprocesser, och det är mycket viktigt för blivande mammor att hålla en optimal vikt, annars är svullnad oundviklig. Dessutom normaliserar dessa vitaminer nervsystemets funktion, vilket hjälper kvinnan att bli av med ångest och irritabilitet samt humörsvängningar, som särskilt ofta uppstår under första trimestern.

Vitamin PP (niacin) behövs för cellandningen så att fostret får tillräckligt med syre; det hjälper till att förhindra hypoxi med dess farliga konsekvenser för barnet. Under graviditeten behövs askorbinsyra inte bara för att stärka immunförsvaret, utan också för att hantera snabb trötthet – detta problem, relaterat till hormonella förändringar i kroppen, upplever många kvinnor.

Sötkörsbärens milda urindrivande effekt stimulerar njurfunktionen och för bort överflödig vätska – dess stagnation under graviditeten beror på att belastningen på detta organ ökar kraftigt. Antocyaner och kumariner hjälper till att normalisera blodtrycket, medan många kvinnor under andra och tredje trimestern upplever förhöjt blodtryck på grund av ökad blodvolym i kroppen.

Fiber med sin milda laxerande effekt påverkar inte livmodertonus, men samtidigt hjälper det att lätt hantera förstoppning som många blivande mammor lider av.

Slutligen, under tidig graviditet hjälper sötkörsbär mot anfall av morgonillamående. Men för detta resultat behöver du äta bokstavligen 3–4 bär, bara för att slippa uppleva hungerskänslor eller kräkreflexer. Ibland hjälper dessa bär även mot huvudvärk under tidig graviditet.

Mogna sötkörsbär innehåller många vitaminer, organiska syror och mineraler. Denna sammansättning:

• gynnar placentans bildning och fostrets utveckling;
• förebygger anemi;
• rensar kroppen från gifter;
• förebygger och behandlar åderbråck;
• bidrar till att stärka fostrets ben;
• förbättrar hjärtfunktionen;
• stimulerar kollagenproduktionen och hjälper till att förebygga bristningar.

Naturligtvis gäller detta de fall där den blivande mamman inte är allergisk mot sötkörsbär. För att inte riskera något kan du byta ut röda bär mot gula – de orsakar inte en sådan reaktion. Oavsett vilket bör du rådfråga din behandlande läkare innan du inkluderar bäret i kosten.

Vid amning

Små barn är mycket känsliga för moderns kost, deras eget matsmältningssystem håller fortfarande på att utvecklas, och allergiska reaktioner kan uppstå även vid intag av relativt ofarliga livsmedel. Därför bör sötkörsbär tas bort från den unga mammans kost tills barnet är två månader gammalt. Men senare kommer det bara att vara till nytta.

1. B-vitaminerna som den innehåller normaliserar nervsystemets funktion, hjälper till att stabilisera det känslomässiga tillståndet och förebygga förlossningsdepression.
2. Antioxidanter och mineraler som finns i bäret hjälper till att förbättra hud, hår och naglars tillstånd.
3. Dessutom normaliserar sötkörsbär matsmältningsprocesserna och påskyndar ämnesomsättningen, vilket hjälper till att bli av med extrakilon som en kvinna går upp under graviditeten.

Men du måste konsumera sötkörsbär i rimliga mängder och hålla koll på barnets reaktion på produkten. Till att börja med kan du prova att dricka 1 msk sötkörsbärsjuice. Om barnet inte får allergi eller kolik kan du äta några bär och kontrollera barnets reaktion igen.

För en ammande mamma är den maximala mängden sötkörsbär 300 g per dygn.

För barn

Fördelarna med sötkörsbär för barnets kropp är obestridliga. Och varje år fortsätter forskare och forskare att upptäcka fler och fler egenskaper hos detta fantastiska bär. För barn är det användbart eftersom det stärker den naturliga immuniteten utan att ta läkemedel. Antocyaniner och andra ämnen i sötkörsbär aktiverar kampen mot inflammatoriska processer. De skyddar också kroppen mot cancer.

Sötkörsbär förbättrar barnets aptit, stärker kärlväggarna, normaliserar nervsystemets funktion. Regelbunden konsumtion främjar en god sömn.

Men små barn bör inte få körsbär för tidigt. Bären innehåller nämligen allergener. Därför, tills barnet är ett år, ska du inte ge det körsbär, även om det inte finns några tecken på allergisk reaktion och ingen av föräldrarna hade allergi mot denna produkt som barn.

Bären introduceras gradvis i kosten och endast under säsong, så att de är mogna från lokala sorter. Först ger du bokstavligen några bär, eftersom de i större mängder kan orsaka ökad gasbildning och uppblåsthet. Om det finns förutsättningar för allergisk reaktion, ge gula körsbär, inte röda. Frukterna ska vara fasta, glänsande, utan en enda fläck, och deras stjälkar gröna. Det rekommenderas att bryta isär ett par bär före köp för att kontrollera om det finns maskar.

Vid viktminskning

Praktiskt taget alla sorter av körsbär – gula, rosa, röda – är lika bra för viktminskning. Även om de mörka sorterna innehåller mer fruktsocker, hjälper de fortfarande till att gå ner i övervikt och är bra för huden eftersom de innehåller antocyaniner. Gula körsbär innehåller mer vatten, har lägre kaloriinnehåll och gör att du snabbare blir av med övervikt och svullnad.

Körsbärsdieten är bra för att med dessa bär får kroppen nästan allt den behöver, inklusive en rik uppsättning vitaminer och mineraler (för att inte tala om den stora mängden järn). Under varma sommardagar mättar körsbär väl, och man känner ingen hunger som skulle kunna leda till att dieten avbryts. Psykologiskt sett är denna kost lätt att följa. Man måste bara komma ihåg att man inte kan äta mer än 450–500 g körsbär per dag på denna diet. Och även denna mängd bör delas upp i lika stora portioner, inte ätas på en gång, för att inte skada mag-tarmkanalen. Man kan också dricka körsbärskompott kokt utan socker.

Liksom alla monodieter kräver denna kost en förberedande konsultation med läkare. I alla fall bör den inte följas längre än sju dagar. Men under denna tid kan man bli av med 4–5 kg övervikt.

Menyn för körsbärsdieten kommer att vara så här:

1. Till frukost: ät bara 250 g körsbär och drick ett glas grönt te.
2. Till lunch: 100 g kokt eller ångkokt kyckling- eller kalkonfilé. Du kan ersätta fågeln med mager fisk, tillagad på samma sätt. Till efterrätt: ett glas körsbärskompott.
3. Mellanmål: 200 g körsbär.
4. Middag: ytterligare 100 g fågel eller fisk (beroende på vad som var till lunch). Till detta kan du lägga till 40–50 g sallad på bladgrönsaker.

Innan du lägger dig rekommenderas det att dricka ett halvt glas naturell yoghurt. Mer behövs inte, eftersom körsbär innehåller tillräckligt med fibrer för att normalisera matsmältningsprocessen.

Nyttan med sötkörsbärsblad och -kärnor

Inte bara körsbär är nyttiga, utan även dess blad, stjälkar och kärnor. Till exempel görs ett avkok av bladen som har antiseptiska egenskaper (1 matsked torkade krossade blad per kopp kokande vatten). Detta avkok rekommenderas att tillsätta i fotbad för att förebygga och behandla fotsvamp.

I körsbärsstjälkarna finns ämnet amygdalin. Det verkar lugnande på nervsystemet. Det rekommenderas att göra ett avkok av stjälkarna (1 matsked stjälkar per kopp kokande vatten) och dricka 200 ml morgon och kväll för att undvika stressymtom som ångest och irritabilitet.

Amygdalin finns också i körsbärskärnorna. De innehåller även nyttiga eteriska oljor och fettsyror. Det anses att avkok av kärnor bör användas vid njursjukdomar eftersom det har en mild urindrivande effekt.

Nyttan med torkade och frysta sötkörsbär

Torkade och lufttorkade körsbär bevarar i hög grad de nyttiga egenskaperna hos färska bär. Det finns dock vissa nyanser. Färska körsbär har en mild laxerande effekt, medan torkade har en förstoppande effekt.

Torkade bär tillsätts i bakverk, kompott, gelé. På vintern är det ett bra sätt att tillföra vitaminer till kroppen, eftersom de nyttiga ämnena knappast bryts ner vid naturlig torkning.

Vid korrekt frysning (och förutsatt att den förvaras på rätt sätt) behåller körsbär sina nyttiga egenskaper även i detta tillstånd. Visst sker en liten minskning av näringsvärdet, men den kan anses obetydlig eftersom det främst är de minst nyttiga ämnena som bryts ner. Däremot finns fett- och vattenlösliga vitaminer kvar i bären. Det innebär att frysta körsbär fortfarande innehåller retinol, askorbinsyra och B-vitaminer.

Men från en viss synvinkel har frysta bär vissa fördelar jämfört med färska. De innehåller mindre bekämpningsmedel. För att inte tala om att sådana körsbär är mycket godare än de färska bär som inte är i säsong och som säljs i snabbköp på vintern.

Sötkörsbär inom medicinen

Körsbär anses inte vara ett läkemedel inom den officiella medicinen. Icke desto mindre har deras fördelar bevisats i många kliniska studier. Särskilt är det känt att regelbunden konsumtion av dessa bär:

• normaliserar blodtrycket;
• minskar risken för blodproppar;
• minskar nivån av dåligt kolesterol;
• ökar det naturliga immunförsvaret;
• fungerar förebyggande mot virus- och förkylningssjukdomar;
• normaliserar matsmältningsprocessen.

Dessutom är körsbär skönhetsbäret. Det innehåller många nyttiga ämnen som kan förbättra tillståndet för hud, hår och naglar.

Vid diabetes

Även om körsbär innehåller glukos, är andelen skadliga sockerarter i dessa bär relativt låg. Dessutom har körsbär ett lågt glykemiskt index (endast 25 enheter). Därför kan och bör dessa bär ingå i kosten vid diabetes, men endast i färsk form, inte sylt, gelé eller kompott. Per dag kan man äta högst en handfull bär, vare sig de är gula eller röda.

Tack vare sitt innehåll av antocyaniner kan sötkörsbär eliminera diabeteskomplikationer, inklusive hjärtsjukdomar, och till och med förhindra utveckling av elakartade tumörer.

Vid pankreatit

Vid försämring av pankreatit måste patienten följa en mycket strikt diet, så det kan inte vara tal om några färska frukter. Ungefär på 4–5:e dagen från försämringens början introduceras bärkompotter och geléer i kosten, de kan också tillagas av sötkörsbär, särskilt eftersom de innehåller mindre syra än surkörsbär. Ungefär 1–2 veckor från försämringen kan man göra gelé och bärmousse av sötkörsbär.

Vid stabil remission av kronisk pankreatit kan sötkörsbär även ätas färska. Säsongen bör börja med 1–2 bär per dag. Den maximala mängd sötkörsbär som kan ätas per dag vid denna sjukdom är 100 g (ungefär ett halvt glas).

Vid gastrit

Vid denna sjukdom är schemat för intag av sötkörsbär ungefär detsamma som för pankreatit. I den akuta fasen, när alla färska frukter är kontraindicerade, måste man avstå från dem. Sedan kokar man av dessa bär kompotter och kisslar utan tillsatt socker, gör gelé och puddingar. Och när stabil remission föreligger kan man lugnt inkludera färska bär i sin kost, eftersom de inte orsakar halsbränna och inte ökar magsyrans surhetsgrad.

För dem som ofta lider av förstoppning kan det också vara fördelaktigt att äta surkörsbär och sötkörsbär. Det är tillåtet att dricka juice som gjorts av dessa bär. Men om magsyran är förhöjd rekommenderar experter att man avstår från surkörsbär. Däremot är sötkörsbär tillåtet i kosten även för dem som lider av gastrit och magsår. Anledningen är att till skillnad från surkörsbär ökar detta söta bär aldrig magsyrans surhetsgrad och orsakar inte halsbränna.

För tarmen

Till skillnad från surkörsbär innehåller sötkörsbär lite syra. Det irriterar nästan inte tarmslemhinnan, så det kan till och med ätas vid magsår (men bara inte under en försämring utan i remissionsstadiet).

Vid irritabel tarm med diarré kan torkade sötkörsbär hjälpa. För detta tar man 30 g av torkade frukter, häller ett glas kallt vatten över och låter det dra över natten. Ta infusionen i små doser, dela upp hela volymen i 3–4 portioner.

Vid förstoppning

Mycket beror naturligtvis på orsaken till förstoppning. Men om de orsakas av tarmatoni, nedsatt motorisk aktivitet, räcker det med att äta 150–200 g färska sötkörsbär per dag, och resultatet kommer omedelbart att visa sig. Vissa läkare rekommenderar att ta detta söta läkemedel i en kur på 1–2 veckor, men i princip är det precis så länge sötkörsbärssäsongen varar.

Vid gikt

Gikt är en sjukdom som innebär inflammation i lederna på grund av störningar i saltomsättningen. Eftersom sötkörsbär inte innehåller puriner som leder till sådana störningar, kan och bör det ätas vid denna sjukdom – det minskar smärtan i lederna och hjälper till att lindra inflammationen.

Sötkörsbär kan ätas färska (100–300 g per dag, efter tolerans). Men andra medel fungerar också bra, till exempel ett avkok på kärnor som dricks i en tvåveckorskur. Man kan också dricka ett avkok på stjälkarna (svansarna) från sötkörsbären. För detta tar man 1 liter vatten, kokar upp och lägger i 4 msk stjälkar. Avkoket kokas på svag värme i 3–5 minuter, låts sedan svalna helt och silas. Per dag bör man dricka upp till 0,5 liter av detta avkok.

Sötkörsbär inom kosmetologi

Eftersom sötkörsbär innehåller mycket vitaminer och mineraler används det för sommarens ansiktsmasker. Både mogna och omogna bär används – de innehåller mindre socker men har gott om vitaminer.

Man kan göra följande masker:

1. För att minska porerna. Ta 100 g omogna bär, kärna ur dem, mosa dem, lägg massan på huden i ansikte, hals och dekolletage i 12–15 minuter, skölj sedan av och applicera en daglig fuktighetskräm.
2. För torr hud. Behöver gula sötkörsbär – 5–6 mosade bär som blandas med en matsked olivolja och läggs på ansiktshuden i 15 minuter, sköljs sedan av med vatten.
3. För fet hud – 7–8 röda sötkörsbär mosas, tillsätt 1 tsk färskpressad citronsaft, applicera på huden i 20 minuter, skölj sedan av. Citron har även en blekande effekt.

Sötkörsbärsjuice kan tillsättas i ansiktsvattnet – det är bra för alla hudtyper.

Skada och kontraindikationer

Sötkörsbär har praktiskt taget inga kontraindikationer. Färska bär bör dock inte ätas om man har tendens till diarré, ökad gasbildning eller väderspänning. Personer som lider av fetma eller diabetes ska vara försiktiga och inte äta mer än den medicinska rekommendationen.

Färska bär får inte ätas vid allergi eller vid akut gastrit, magsår eller kolit.

Symtom på allergi mot sötkörsbär

Som regel visar sig allergiska reaktioner med typiska tecken – rött utslag och klåda. I vissa fall kan allvarligare former av nässelutslag uppstå, där inte bara huden utan även slemhinnorna svullnar, vilket kan leda till hosta och snuva med genomskinliga slemflytningar. Allergi mot sötkörsbär kan också orsaka matsmältningsproblem – diarré eller uppblåsthet.

Hur man väljer och förvarar sötkörsbär

För att få nytta av sötkörsbär måste man välja rätt bär. De ska vara mogna men inte övermogna – fasta, blanka och utan fläckar. Stjälkarna ska vara gröna och fräscha.

Men även sådana bär går inte att förvara länge. För att förlänga färskheten lite hjälper det att förvara dem i en väl rengjord och torkad glasburk med rena körsbärsblad i botten. Lägg de tvättade bären i burken, varva med blad. Täck sedan burken med ett plastlock. Bären kan stå så i några veckor.

För vinterförvaring kan sötkörsbär torkas – antingen i en torkapparat eller på klassiskt sätt. I det senare fallet ska de blancheras i hett vatten i 5–8 minuter, sedan omedelbart läggas i kallt vatten och därefter läggas ut i ett enda lager i ett ganska stort durkslag. Efter det torkas sötkörsbären lätt i ugnen vid 65 grader och sedan torkas de klart vid 85 grader.

Kan man frysa den

Sötkörsbär går att frysa. Det hjälper till att bevara alla nyttiga ämnen. Man måste bara följa vissa regler för att förbereda bären och deras fortsatta förvaring. Först måste man notera att bären ska vara mogna, inte skadade, utan några misstänkta fläckar. Ta bort blad och stjälkar i förväg. Var mycket försiktig så att du inte skadar bären under bearbetningen. Vissa ömtåliga sorter fryses bäst direkt med stjälken, och rengöring görs efter upptining. Helst bör man bara ta bär som plockats högst två timmar innan de läggs i frysen, men det är bara möjligt om du har en egen trädgård.

Sötkörsbären måste tvättas. Torka dem sedan på pappershanddukar, spridda i ett enda lager. Lägg en annan handduk ovanpå så att den snabbt suger upp fukten.

För förvaring av frysta sötkörsbär används både speciella återförslutningsbara plastpåsar som säljs i stormarknader och vanliga livsmedelsplastbehållare. Använd inte redan använda påsar eftersom de kan ha främmande lukt, och det kan finnas små hål så att bären blir oskyddade och is kan tränga in. Glasbehållare lämpar sig inte eftersom de kan spricka i kylan.

Som redan nämnts måste sötkörsbären tvättas noggrant och torkas innan frysning. Om de ska användas till kompott på vintern behöver kärnorna inte tas bort. Om bären däremot är avsedda för fyllning i piroger eller ravioli bör kärnorna avlägsnas.

Frys sötkörsbär på snabbfrysfunktionen, utspridda i ett enda lager på plastfolie. Sedan kan du hälla dem i påsar. Då förblir bären hela. När du lägger bären i påsar eller lådor, se till att de ligger tillräckligt tätt. Pressa ut så mycket luft som möjligt. Om behållaren är ogenomskinlig, märk den med innehåll och frysdatum så att du inte behöver öppna den i onödan.

Sötkörsbär kan även frysas med socker. Lägg bären i lager i plastbehållare och strö socker mellan lagren. Förvara denna dessert i frysen.

Frysta sötkörsbär får inte förvaras i närheten av andra starkt luktande livsmedel, annars absorberas lukten. Det är bäst att frysa bären i små portioner, fördelade i speciella påsar, så att du kan tina efter behov.

Vad man kan laga av sötkörsbär: recept

Av sötkörsbär gör man kompott, sylt (även om det är ovanligt), fyllning till pajer, tillsätter i fruktsallader och smoothies. Kort sagt, allt beror helt och hållet på husmoderns fantasi.

Sylt

Du behöver:

• Sötkörsbär – 1 kg.
• Socker – 1 kg.
• Vatten – 1 glas.
• Vaniljsocker – 5 g.
• Citronsyra – 1 tsk.

Tyvärr går det inte att snabbt koka sylt på sötkörsbär, eftersom sockret helt enkelt inte hinner sugas in i de fasta bären. Därför kokas sötman vanligtvis i flera steg:

1. Bären rensas först från stjälkarna och sköljs noggrant. Därefter läggs de i en behållare (helst emaljerat kärl) och hälls genast över med sockerlag, sedan lämnas de i 4–12 timmar för att dra åt sig.
2. Sedan kokas den söta massan igen i 3–5 minuter och får dra i 5–8 timmar. Viktigt: under kokningen måste man skumma av skummet.
3. I slutet av den andra kokningen tillsätts en nypa vaniljsocker och citronsyra till sylten.
4. Häll sylten i torra sterila burkar, fyll dem till 1/2 cm under kanten.

Kompott

Detta är en av de godaste sommardryckerna, men oftast är det ett sätt att förbereda bär inför vintern. Till 4–5 glas sötkörsbär tar man 1,5 glas socker, 3 liter vatten, citronsaft och vanillin efter smak.

Process:

1. Bären sorteras, tvättas, burkarna steriliseras, samtidigt kokas vattnet upp.
2. Färdiga burkar fylls med bär, hälls över med kokande vatten, täcks med lock och lämnas i 15–20 minuter.
3. Sedan hälls vattnet tillbaka i kastrullen, tillsätt socker och citronsaft, samt vanilj, koka upp igen.
4. Bären som är kvar i burkarna hälls över med sirap och försluts omedelbart. Därefter vänds de upp och ner och täcks med en handduk.

Vin

I sydliga länder gör man vin av sötkörsbär – en trevlig lätt dryck som kan tillagas hemma.

För detta tar man till 10 kg bär 1 kg socker, 0,5 liter vatten och 25 g citronsyra. Den senare behövs för att ta bort överflödig sötma, den fungerar även som stabilisator och ökar hållbarheten. Älskare av söta viner kan lägga till ytterligare ett glas socker.

Vissa experter rekommenderar att inte tvätta sötkörsbären, utan bara torka av dem med en torr trasa så att vörten jäser snabbare. Men detta gäller endast om produkten är ekologiskt ren och man är säker på att den inte har behandlats med något. Om man inte är säker är det bättre att tvätta bären. Därefter går man tillväga så här:

1. Ur bären avlägsnas kärnorna med största försiktighet, och man försöker se till att saften hamnar på samma ställe som fruktköttet. Kärnorna innehåller giftiga ämnen och ger en otrevlig bitter smak.
2. Du häller vatten till bären och rör om. Sedan överför du allt till en behållare, vars hals du binder med gasväv, och lämnar i 2–3 dagar på en mörk plats. Du behöver inte förvara kärlet i kyla, rumstemperatur fungerar bra. På ytan kommer en slags "hatt" av skal och bitar av fruktkött att bildas. Du kan slå ner den med en träslev.
3. Så snart det uppstår skum och en lätt sur lukt, silar du saften genom gasväv till en ny behållare som du fyller till 2/3 av volymen. Den återstående fruktmassan (skal och fruktkött) pressar du ordentligt.
4. Du tillsätter citronsyra och 2 glas socker, rör om och monterar antingen ett färdigt jäsningsrör eller en vanlig medicinsk handske på behållaren, i en av vars fingrar du gör ett litet hål. Du förvarar kärlet i ett mörkt rum vid rumstemperatur.
5. Efter 4 dagar tar du bort jäsningsröret, häller 1 liter av vörten i en separat behållare och tillsätter ett och ett halvt glas socker. Det blir en sirap som du häller tillbaka i behållaren, och sedan sätter du tillbaka jäsningsröret. Efter tre dagar upprepas proceduren med att förbereda och hälla tillbaka sirapen, vilket använder upp resten av sockret.
6. Efter ungefär en månad blir vinet klarare, det bildas sediment på botten av behållaren, det är normalt. Eftersom gas inte längre avgår, kommer handsken på jäsningsröret att tömmas på luft. Du häller vinet genom ett tunt rör, liknande de som används för dropp, till en förberedd behållare.

Om du vill kan du tillsätta mer socker i vinet eller göra det starkare genom att hälla i vodka (men inte mer än 10% av den färdiga volymen). Behållaren som är avsedd för förvaring måste förslutas tätt. Om socker har tillsatts måste du sätta tillbaka jäsningsröret i en vecka till. Var tredje vecka rekommenderas det att du tar bort vinet från sedimentet. Om det inte finns något sediment är drycken klar.

Kan man ge sötkörsbär till djur

Moderna foder för katter och hundar innehåller alla nödvändiga vitaminer, så det finns ingen särskild nytta av körsbär för djur. Men du kan inte heller kalla det en definitivt förbjuden produkt. Då och då, om ditt husdjur gillar körsbär, kan du ge några bär, men du måste absolut skala dem och ta bort kärnan.

Intressanta fakta om sötkörsbär

1. Körsbärsträd växer i alla södra delar av Europa. De kan bli upp till 25–30 meter höga – sådana fall har dokumenterats av vetenskapen. Från ett genomsnittligt träd kan bin samla 35 kg pollen.
2. Det finns många sorter av körsbär, och hos vissa kan bären nå 2 cm i diameter. För närvarande odlas det aktivt cirka 15–20 sorter av körsbär i världen.
3. I England kallas körsbär för sweet cherry, vilket betonar likheten mellan dessa två bär. Men i många andra språk har namnet "fågelkörsbär" etablerat sig. Det beror på att fåglar gillar mogna körsbär mycket mer än surkörsbär. Ibland täcker hela flockar av sparvar eller råkor bokstavligen trädet och pickar alla bär.
4. Surkörsbärsträdet anses vara mer aromatiskt. Däremot innehåller hartsen från sötkörsbärsträdet kolhydrater. Förr användes den som tuggummi.
5. Färgen på sötkörsbär beror på antocyaninhalten. Ju mer de har, desto mörkare färg och högre mognadsgrad. Men även sockermängden ökar proportionellt. Intressant nog används sötkörsbär för att framställa livsmedelsfärg, men det ger inte röd färg utan grön.
6. Även om sötkörsbär och surkörsbär är väldigt lika, uppstod de inte samtidigt. Först kom sötkörsbäret, och det blev förfader till surkörsbäret – det visade genetiska studier. Samtidigt har sötkörsbäret varit känt i över tio tusen år, men eftersom det är mycket värmeälskande, klarar det sig ofta inte under hårdare förhållanden. Man möter det inte ens i centrala Ryssland, även om surkörsbär växer utmärkt i den regionen.

Bild på sötkörsbär