Äppelcider: nyttiga egenskaper och kontraindikationer

Äpplen är en av de mest utbredda och älskade frukterna. Av saftiga, välsmakande och behagligt doftande frukter kan man tillaga allehanda rätter, desserter, juice, sylt och vinäger. En av de lågalkoholhaltiga dryckerna som görs på äpplen är cider. Den sötaktiga skummande drycken med doft av naturliga frukter släcker törsten utmärkt en het sommardag och har dessutom en rad nyttiga egenskaper.

Vad är cider

Drycken som framställs genom jäsning och har en behaglig fruktig smak och arom kallas cider. Den görs av olika frukter, italienare tillsätter till och med olika kryddor och örter. Den klassiska varianten anses vara just äppelcider.

Notera! Historien om denna drycks ursprung har varit föremål för debatt i flera århundraden. Tre europeiska länder – Frankrike, Italien, England – kan inte enas om vem som uppfann denna underbara dryck.

Många hävdar att cider uppfanns av Karl den store. Enligt legenden hände det helt av en slump: monarken satte sig på en säck med övermogna och ruttna äpplen. Under hans tyngd pressades frukterna till juice som hade jäst något. Tjänarna provsmakade den och blev förtjusta i smaken. Dessutom förbättrade juicen humöret eftersom den var alkoholhaltig. För övrigt har denna berättelse ingen historisk grund.

Historiker säger att James Cook tog med sig en dryck som liknade cider på sina resor. Den användes för att bota skörbjugg.

Förr i tiden använde invånarna på den skandinaviska halvön en dryck som liknade äppelcider. Den var inte bara till för att dricka, man badade också i den. Man trodde att den gav kroppen skönhet och hälsa.

Det enda beviset på att cider uppstod för många århundraden sedan är Plinius verk. Den romerske författaren nämner inte bara den behagliga, berusande smaken utan också dryckens läkande egenskaper.

Cider blev mycket populär bland de adliga herrarna i europeiska länder på 1700-talet. Nuförtiden förväxlas denna dryck ofta med äppelvin och vissa ölsorter.

Hur skiljer sig cider från öl

Engelsmän och tyskar anser det vara hädelse att jämföra och ännu mer att blanda ihop cider och öl. Dessa två goda drycker har bara likhet i sina uppiggande egenskaper som kan släcka en stark törst en het dag.

Huvudingrediensen för ölbryggning är humle. Beroende på sorten av denna växt får man ljusa, mörka, fylliga och andra typer av drycken. Nästa oumbärliga ingrediens är öljäst. Utan den får ölet inte rätt smak och rätt alkoholprocent.

Cider görs bara av äppeljuice, utan tillsatt jäst eller socker. Jäsningssteget sker naturligt biologiskt. Till skillnad från öl kan cider vara icke-kolsyrad. Denna typ är mindre vanlig än den mousserande.

Ölsorter skiljer sig i styrka. Äppelcider har nästan samma alkoholprocent. Den kan vara torr, halvsöt eller söt. Mest populär är den torra, champagneliknande sorten.

Även om dessa två drycker räknas som lågalkoholhaltiga, och tillverkningsprocessen använder naturliga ingredienser, så är de helt olika. Dryckernas smak och arom skiljer sig också.

Alla engelsmän delas in i ölälskare och ciderfantaster. Dessa människor ändrar aldrig sin favoritdryck och anser den andra ovärdig uppmärksamhet. Detta leder ofta till dispyter.

Hur skiljer sig cider från äppelvin

I vardagslivet, klassisk litteratur och till och med i kokböcker klassificeras cider ofta som en typ av äppelvin. Detta är felaktigt. Även om huvudingrediensen för dessa två drycker är fruktjuice och fruktkött från frukterna, skiljer sig de andra ingredienserna. Själva jäsningsprocessen är också annorlunda.

Äppelvin är en alkoholhaltig fruktdryck. Det tillverkas oftast inte i specialiserade fabriker, utan hemma.

Cider räknas som en lågalkoholhaltig, mousserande dryck. För att få äkta cider berikas drycken ytterligare med koldioxid. På så sätt får den sin speciella karaktär, blir pärlande, champagneliknande.

Huvudkomponenten i tillverkningen av dryckerna är färskpressad äppeljuice utan tillsatt fruktkött (massa). I cider används speciella sorter: sura, ibland sursöta. I Frankrike finns äppelsorter särskilt framtagna för den populära drycken. De innehåller mycket hälsosam tannin, men mindre syra.

Till cider tillsätts varken jäst eller socker. Jäsningen sker naturligt tack vare naturliga jästbakterier som uppstår i en specifikt skapad miljö. Satsen ställs under lång tid på en varm plats.

Men för vinframställning används inte bara juice, utan också fruktkött. I produktionen används olika äppelsorter. För att påskynda jäsningsprocessen tillsätts socker. Tack vare denna ingrediens blir vinet en starkare alkoholhaltig dryck än cider.

En viktig skillnad är också att cider inte lagras länge. Med tiden börjar den förlora sina unika egenskaper. Vin däremot anses bli bättre, godare och dyrare desto längre lagringstid.

Sammansättning och kaloriinnehåll

Under hela ciderns historia har tekniken för dess industriella produktion förändrats många gånger. Tekniska framsteg spelar en stor roll. Fabrikernas utrustning förbättras och moderniseras, endast sammansättningen av klassisk äppelcider förblir oförändrad.

Denna lågalkoholhaltiga dryck är rik på en ganska stor mängd vitaminer C, A, E. Den saknar fett och proteiner. Däremot innehåller den nyttiga makro- och mikronäringsämnen, pektiner, garvsyror, ättiksyra och citronsyra.

I ett glas (250 g) cider finns:

• 0,6 g kolhydrater;
• 27,5 mg kalcium
• 30 mg fosfor
• 2,5 mg magnesium;
• 34 mg natrium;
• 74 mg zink;
• 0,075 mg järn;
• 36 mg koppar.

Frånvaron av fett, proteiner och lågt kolhydratinnehåll gör cider till en lågkalori- och lågalkoholdryck.

Kalorimängden i 100 g är direkt proportionell mot sockerhalten:

• torr cider – 40 kcal;
• söt – 45–48 kcal.

I en pint äppelcider finns 110–117 kcal.

Hur är äppelcider nyttig

Allmänna fördelar

Äppeljuice ligger till grund för framställningen av cider. Alla nyttiga och på sitt sätt unika egenskaper hos denna frukt bevaras i den färdiga drycken. Som ett resultat av juiceens naturliga jäsning bildas ytterligare föreningar av ämnen som är nyttiga för kroppen.

Cider har en gynnsam effekt på hela kroppen:

1. Matsmältningssystemet. Komponenterna i drycken förbättrar matsmältningen. Kroppen rensas från onödiga fetter och syror, tarmfloran förbättras, och allt detta tack vare det höga pektininnehållet. Vid lätt intag av tungmetaller eller giftiga ämnen i kroppen kan 100 g cider minska risken för att infektionen sprids i hela kroppen.
2. Nervsystemet. Redan hovläkare upptäckte dryckens mirakulösa effekt på nervsystemet. Cider ordinerades till personer som lider av depression, ökad trötthet. Aromatisk och välsmakande äppelcider hjälper till att bli av med nedstämdhet och trötthet.
3. Immunförsvaret. Den ganska höga halten av C-vitamin i kombination med andra vitaminer och nyttiga ämnen bidrar till att minska förekomsten av förkylningar och ökar kroppens förmåga att stå emot skadliga bakterier och mikrober. Det rekommenderas att dricka drycken på våren och hösten, när kroppen försvagas av brist på nyttiga ämnen.
4. Hjärt- och kärlsystemet. Som alla alkoholhaltiga drycker vidgar cider blodkärlen. Detta har en gynnsam effekt på blodflödet, men man bör inte missbruka det och dricka det i stora mängder. De makro- och mikronäringsämnen som finns i sammansättningen ökar blodkärlens elasticitet och förhindrar bildning av blodproppar och plack. Måttlig konsumtion av äppelcider sänker kolesterolnivån.

För kvinnor

Jäsad äppeljuice förlorar inte fruktens unika egenskaper. Tvärtom, efter jäsningen uppstår fenolföreningar i den färdiga drycken. De har förmågan att bromsa hudens åldrandeprocess. Ett bra komplement till dem är vitamin E, som finns i cider.

Hyn blir bättre, håret får en naturlig glans och hårrötterna stärks. Detta bidrar till bättre hårväxt och minskat håravfall. Dessutom har drycken få kalorier, vilket inte skadar figuren.

Kvinnor rekommenderas att inte bara dricka det med måtta, utan också ta bad med det i vattnet. Sådana behandlingar utfördes av europeiska skönheter som levde redan under medeltiden. Efter en serie sådana behandlingar blir huden fastare, sammetslen och mycket mjuk.

För män

Den starka hälften av mänskligheten är mer utsatt för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta orsakas av nervösa störningar och överansträngning på jobbet. Därför har konsumtion av cider i måttliga doser en positiv effekt på den manliga kroppen.

Äppelcider rekommenderas även för män som arbetar utomhus. Särskilt under vintern. Eftersom C-vitaminet i cider minskar risken för förkylningar och stärker immunförsvaret.

Under graviditet

Blivande mammor rekommenderas inte av läkare att dricka alkoholhaltiga drycker. Undantaget är ibland rött torrt vin, och då i små mängder.

Även om cider innehåller många vitaminer och nyttiga ämnen och bidrar till att stärka immunförsvaret tack vare sitt ganska höga C-vitamininnehåll, kan det skada den gravida kvinnan och fostret. Detta beror inte bara på alkoholinnehållet. Cider kan orsaka tarmproblem som uppblåsthet eller gaser.

Skada och kontraindikationer

Den främsta skadliga komponenten i drycken är alkohol. Därför, även med tanke på alla fördelar med cider, bör man inte överdriva. Man bör hålla sig till rekommenderade mängder.

Cider är strängt förbjudet för barn under 18 år.

Som alla produkter har denna dryck kontraindikationer:

• kroniska magsjukdomar;
• perioder av förvärrad pankreatit, gastrit, kolecystit (på grund av syrainnehållet);
• magsår;
• diabetes.

En kategori personer som inte bör experimentera med äppelcider är allergiker, personer med individuell intolerans mot äpplen och andra ingredienser i drycken.

Hur man förvarar äppelcider

Drycken är en jäsningsprodukt, och hemmagjord cider liknar kvass, så den bör förvaras som en 'levande' dryck.

För att bevara smakens färskhet och skumeffekten så länge som möjligt, hälls drycken i träfat och förvaras i en källare (vinkällare eller vanlig). Optimal temperatur på en sådan plats bör inte överstiga 50°C.

Om det inte är möjligt att förvara drycken på fat, buteljeras den i glasflaskor och försluts tätt med korkar. Flaskorna placeras vertikalt. Drycken förvaras så i högst 7–10 dagar. Om du inte har en vinkällare kan du förvara drycken i kylskåpet. Flaskorna placeras i speciella fack, helst på den översta hyllan. Cidern behåller sina egenskaper i 5–7 dagar. Flaskorna bör inte flyttas eller rubbas.

Drycken förvaras inte längre än den angivna tiden. Efter 7–10 dagar förlorar den sina egenskaper och får en ättiksmak.

Hur man gör äppelcider hemma

Äppelträd växer på nästan alla trädgårdstomter. Äpplen som fallit från trädet blir ofta skadade och får mörka fläckar. Sådana frukter är utmärkta för att göra aromatisk hemgjord cider.

Recept på hemgjord äppelcider

Använd helst äpplen av sura sorter. Antonovka och vintersträva sorter passar bra. Huvudvillkoret för en kvalitetsdryck är att äpplena måste vara mogna.

I genomsnitt får man 0,8–1 liter färdig cider från 2 kg äpplen.

Tillagning:

1. Samla äpplen. Tvätta dem inte före användning, så blir jäsningsprocessen mer naturlig. Om frukterna är kraftigt smutsiga, torka av dem med en lätt fuktad servett.
2. Skär de förberedda frukterna i klyftor och kör dem genom en juicepress. Äppelresterna från pressningen behöver inte kastas, utan kan blandas med juicen. Då går jäsningsprocessen snabbare.
3. Tvätta behållaren för juicen med varmt vatten. Skölj sedan med kallt vatten och torka torrt. Behållarens volym bör vara 2–3 gånger större än mängden nypressad äppeljuice. Om du inte har en sådan behållare, använd 2–3 behållare. Det fria utrymmet fylls med koldioxid som frigörs under jäsningen.
4. Häll upp juicen i burkar och ställ dem i ett varmt rum (temperatur minst 18°C). Ju varmare rummet är, desto snabbare börjar jäsningsprocessen. Det tar minst 3–5 dagar.
5. Observera processen varje dag för att inte missa början av jäsningen. Så snart de första tecknen dyker upp – bubblor på ytan – ska juicen silas genom ostduk eller en sil.
6. Häll den silade juicen i glasburkar. Sätt på nylonlock, gör ett hål i locket och sätt i en gummislang. Den andra änden av slangen placeras i en behållare med vatten (en glasburk på 0,5 liter). Du kan också använda en vanlig gummihandske som du sätter över burkens mynning. Gör ett litet hål på ett finger för att släppa ut koldioxid.
7. Ställ burkarna på en sval plats. Själva processen tar minst 30–50 dagar.
8. När jäsningen helt upphört, sila cidern ytterligare en gång och buteljera i glasflaskor med tätt skruvade korkar.
9. Förvara i källare eller kylskåp i högst 10 dagar.

För att påskynda jäsningsprocessen tillsätter många äppelkross och socker till juicen. Det görs i det inledande skedet. På 10 kg äpplar lägger man 1,2–1,5 kg socker. Sådan cider blir klar snabbare. Den har längre hållbarhet (upp till 2 år). Men resultatet är inte klassisk äppelcider, utan en dryck som påminner om fruktvin.

Hur man gör den kolsyrad

Äkta cider är en kolsyrad skummande lågalkoholhaltig dryck. Att tillaga en sådan hemma är inte svårt.

För att ge äppelcidern kolsyra, efter den andra jäsningsfasen, lägg 1 tsk (med topp) strösocker på botten av glasflaskor (1 l). Häll sedan den jästa juicen. Häll inte ända upp till halsen, lämna 6–10 cm luftutrymme. Skruva på locken ordentligt och placera på en mörk, sval plats i 10–14 dagar.

Tillsatsen av socker leder till ytterligare en jäsning. Kontrollera den färdiga drycken ofta, helst efter 3 dagar öppna försiktigt för att minska trycket. Om du inte gör detta kan koldioxiden spränga locken och cidern förstöras.

Efter tvåveckorsprocessen placeras cidern på en kall förvaringsplats (kylskåp, källare).

Hur man dricker äppelcider korrekt

Baskerna anser äppelcider som sin nationaldryck. De har särskilda etikettsregler för servering:

1. Drycken serveras kyld, men inte kall. Tillåten temperatur 7–12°C. Vid denna temperatur framträder alla smak- och aromegenskaper. Cider kyls aldrig med is.
2. Lämpliga glas är vinglas eller ölsejdlar. Men franska finsmakare häller drycken i champagneglas. Britter föredrar keramikskålar. Och spanjorerna har speciella glas för sin favoritdryck – de är något vidare upptill, 10–12 cm höga.
3. Rekommenderas att hälla i en tunn stråle, håll flaskan högt över glaset. Det ger mer skum.
4. Glasset fylls inte helt, utan bara till 1/3.
5. Drick omedelbart medan det fortfarande finns skum.

Spanjorerna har en speciell sed: de dricker inte upp cidern helt, utan häller ut lite på golvet. På så sätt tackar de naturen och jorden för äppelskörden. I vissa pubar är golvet täckt med sågspån för detta ändamål.

Vad man ska äta till

Rätt valda rätter hjälper att framhäva smaken av äppelcider.

Cider finns i flera varianter: söt, torr och klassisk. Till varje variant passar olika tilltugg. Bra komplement till traditionell cider är fågelrätter, pannkakor med kaviar. Torr cider äts med skaldjur, stekt kött och vit fisk. Helst tillagas dessa rätter på grill. Den lätt syrliga smaken av denna variant passar utmärkt med grönsallader med räkor eller krabbkött.

Till söt cider serveras olika desserter, muffins, tårtor och även pannkakor med chokladsås.

Många använder cider som aperitif.

Intressanta fakta om cider

1. På 1300-talet ansåg européerna äppelcider vara en gudomlig dryck. Vid dop sänktes barn ner i ett dopkar fyllt med cider.
2. I tsarryssland började man tillverka äppelcider år 1890. Den kallades en aristokratisk dryck och dracks istället för champagne.
3. Engelsmännen har en ”Ciderbibel”, den skrevs redan på 1300-talet.
4. En dag i maj arrangerar spanjorerna en ciderfestival. Firandet äger rum årligen.
5. Turistvägen ”Cidervägen” ligger i Normandie. Intresserade kan besöka alla gårdar i landet som producerar den bästa ciddern.
6. Bönder i västra England utför en speciell ritual innan de plockar äpplen till cider – de sjunger sånger till särskilda gudar nära träden och läser besvärjelser. Man tror att detta ger en utmärkt cider.

Foto av äppelcider