Tång: fördelaktiga egenskaper hos torkad och konserverad laminaria

De läkande egenskaperna hos tång har varit kända länge. Ändå har denna produkt inte fått tillräckligt erkännande i västerländsk matlagning. Samtidigt är tång tillgänglig och näringsrik, den förser kroppen med många vitaminer, mineraler och andra nyttiga ämnen.

Vad är tång

Tång är en produkt som utvinns ur bruna alger – laminaria, till exempel Laminaria japonica Aresh, L. saccharica L. Dessa alger förekommer främst i Stilla havet, så produkten är populär i Fjärran Östern, i det traditionella köket i Kina och Japan. För övrigt är tång i dessa länder också ett läkemedel.

Arter

I naturen finns det cirka 30 arter av laminaria, även om långt ifrån alla kan ätas på grund av obehaglig lukt eller smak. För leverans till marknaden av tång används tre huvudsakliga arter:

1. Japansk laminaria, som anses vara den mest värdefulla med tanke på den kemiska sammansättningen. Av denna algart tillverkas också läkemedel.
2. Sockerlaminaria. Den förekommer främst i Vita havet, Karahavet och Barents hav. Sammansättningsmässigt är den sämre än japansk, smakmässigt mindre behaglig, men den används ofta för konservering med olika tillsatser.
3. Laminaria digitata. Den har en bitter-salt smak. Inom matlagning används den sällan, men den har funnit bred användning inom farmakologi, där den används för tillverkning av läkemedel mot ateroskleros.

Tång kan delas in i två stora grupper – de arter som används inom medicin och de som används som mat. Förutom smakegenskaper skiljer de sig också i jodhalt.

När det gäller färdig tång som används för livsmedelsändamål, tillverkas den även i flera former – fryst, konserverad (inlagd) och torkad.

Vad är skillnaden mellan tång och chuka

Många tror att tång och chuka är samma sak. I själva verket är chuka en färdig rätt, en sallad. I Ryssland och länderna i Fjärran Östern lägger man dock lite olika betydelser i begreppet.

Det bör noteras att chukasallad är en rätt från det japanska köket. Ordet 'chuka' betyder 'kinesisk'. Det är inte en specifik rätt, utan olika typer av sallader som har en gemensam egenskap – ingredienserna skärs i tunna strimlor. Vanligtvis används gurka, ibland morot, kött eller skinka kan tillsättas, samt genomskinlig risnudel harusame. Dressingen görs på vinäger och sesamolja. Ibland tillsätts även trädsvampen kikurage. Det finns inga tång i dessa sallader.

I Ryssland däremot är 'chuka' en sallad på tång, som i Japan kallas 'kaiso sarada'. Men inte heller den innehåller tång – den baseras på wakametång (botaniskt namn Undaria pinnatifida) med en behaglig mild smak. Gemensamt med tång är att båda produkterna hör till brunalgerna och skärs i strimlor. Förresten, tång heter 'kombu' på japanska, den tillsätts i misosoppa och man brygger till och med te på den.

Sammansättning och kaloriinnehåll

Tång är en lågkaloriprodukt. Dess energiinnehåll är endast 49 kcal per 100 g produkt.

Men det viktigaste är dess kemiska sammansättning. Laminaria anses vara en av de bästa naturliga källorna till jod. Forskning visar att 1 kg tång innehåller lika mycket av detta ämne som 100 000 liter havsvatten. Det är därför laminaria är bra för personer som lider av vissa sköldkörtelsjukdomar, eftersom jodbrist leder till betydande störningar i endokrina systemet. Det räcker med att jämföra siffrorna: det dagliga jodbehovet för en frisk person är 100–150 µg. En portion torr laminaria (100 g) innehåller upp till 160–800 mg av detta ämne.

Förutom jod innehåller tång:

1. Vitamin B1, B2 och B12, som är bra för ämnesomsättningen och centrala nervsystemet.
2. Pantotensyra (vitamin B5), som ofta kallas antistress-vitaminet – den behövs för normal produktion av binjurehormoner, bildning av antikroppar och stärkande av blodkärlssystemet samt normal absorption av andra vitaminer.
3. Folsyra (vitamin B9), som är viktig för normal funktion av immunsystemet och hjärt-kärlsystemet samt för kognitiv aktivitet.
4. Askorbinsyra och karotenoider.
5. Polysackarider – mannitol, fruktos och det specifika ämnet laminarin. De har antiinflammatoriska och antitumorala effekter och är mycket bra för tarmfunktionen.
6. Magnesium, kalium, järn, nickel, zink, koppar.
7. Brom, som gör kroppen mer motståndskraftig mot stressiga situationer.
8. Organiska syror.
9. Alginsyra – upp till 13–54%, detta ämne kan avlägsna tungmetaller från kroppen, och alginater kallas med rätta naturliga enterosorbenter.

Tången innehåller även oligosackarider som har antiinflammatorisk verkan. Dessutom är de användbara vid behandling av tonårsakne.

Man måste nämna att tång innehåller steroler – ämnen som bekämpar det dåliga kolesterolet. De har en gynnsam effekt på blodkärlens tillstånd och gör att människan kan behålla sin ungdom under lång tid. Det är just i konsumtionen av sådana alger som japanernas hälsahemlighet ligger. Nyligen genomfördes en studie som visade att genetiska egenskaper inte spelar någon roll här. Japaner som bor kvar i Solens uppgångs land drabbas 10 gånger mer sällan av åderförkalkning jämfört med dem som migrerat till västländer. Och allt på grund av konsumtionen av kombu – tång.

Studier har också visat att regelbunden inkludering av denna produkt i kosten avsevärt kan förbättra blodvärdena tack vare sterolerna. Dessa ämnen förhindrar hög blodkoagulation och förhindrar därmed bildandet av blodproppar.

Vad är tång bra för

Allmänna fördelar

Denna produkt är nyttig i alla åldrar. Tång har en gynnsam effekt på hela kroppen, stärker immunförsvaret, förbättrar minnet och kognitiva förmågor. Ett antal studier visar att den är mycket bra för synen. Tång kan också normalisera blodtrycket och stoppa inflammatoriska processer. Därför är den användbar både vid högt blodtryck och vid artrit och vissa andra ledsjukdomar.

De ämnen som finns i den deltar i blodbildningsprocessen och säkerställer funktionen hos hjärt- och kärlsystemet samt nervsystemet.

För kvinnor

För kvinnor är tång nyttigt av flera anledningar:

• normaliserar reproduktionsfunktionen;
• bidrar till viktminskning;
• motverkar för tidigt åldrande;
• minskar risken för cancersjukdomar;
• upprätthåller normal sköldkörtelfunktion.

Om det inte finns några kontraindikationer rekommenderas kvinnor att regelbundet inkludera tång i kosten för att minska risken för bildandet av maligna tumörer i bröstet, livmodern och andra organ i det reproduktiva systemet. Denna effekt av tången beror på dess förmåga att normalisera östrogennivån i kroppen. Och verkan av sterolerna gör det möjligt att normalisera menstruationscykeln.

För män

Män ignorerar ofta tång – precis som alla slags 'gräs'. Men i själva verket bör man inte underskatta dess fördelar för den manliga kroppen. Saken är den att regelbunden konsumtion av tång ökar den fysiska prestationsförmågan. En rad experiment har genomförts som bekräftar att tång bidrar till ökad fysisk uthållighet och förhindrar utvecklingen av oxidativ stress i blodet, vilket är typiskt för dem som utför sådant arbete.

Självklart är jod lika viktigt för män som för kvinnor. Brist på detta ämne påverkar både kognitiva förmågor och nervsystemet negativt. Havskål gör det möjligt att snabbt fylla på jodbrist, vilket förbättrar koncentrationen och ökar reaktionshastigheten – något som är viktigt både för idrott och för yrkeslivet.

Under graviditet

Havskål är fördelaktig redan vid planering av graviditet, för att inte tala om under graviditeten. Den ger kroppen tillräckligt med folsyra, som är nödvändig för barnets normala utveckling. Dessutom innehåller den mycket nyttig jod, vilket också är viktigt för en normal graviditet.

Slutligen hjälper ämnena i havskål till att rena kroppen från skadliga toxiner. Denna alg är också bra för hjärt- och kärlfunktionen. Man bör dock komma ihåg att under graviditet bör alla livsmedel, inklusive havskål, användas med försiktighet, och vid första tecken på allergi uteslutas ur kosten.

Vid amning

Havskål innehåller inte bara jod utan även nyttiga aminosyror som bland annat förbättrar upptaget av detta ämne. Under postpartumperioden upplever många kvinnor jodbrist, och vid amning blir bristen särskilt påtaglig. Havskål kan därför avsevärt förbättra situationen.

Tack vare denna produkt normaliseras hormonbalansen snabbare. Havskål hjälper också till att eliminera toxiner och motverka den typiska postpartumdepressionen. Regelbunden konsumtion av havskål stärker benen hos både mor och barn. Dessutom är dessa alger fördelaktiga eftersom de kan minska blodets viskositet, vilket i sin tur har en positiv effekt på hjärt- och kärlfunktionen.

För barn

Barn behöver vitaminer och mineraler, och jod spelar en viktig roll i deras utveckling. Men havskål bör inte inkluderas i små barns kost. Vissa barnläkare anser att det inte bör erbjudas till barn under två år, medan andra anser att man bör vänta till tre år. Det beror på att barnets matsmältningssystem i tidig ålder helt enkelt inte kan hantera en sådan produkt, eftersom motsvarande enzymer inte produceras.

Samtidigt bör även äldre barn få havskål med försiktighet. Det finns alltid risk för matallergi, så produkten bör introduceras med försiktighet. Dessutom bör barn inte äta havskål i rå form, eftersom det är okänt hur den har förvarats i butiken eller hur transporten har gått till – under den tiden kan patogena mikroorganismer ha uppstått.

För barn anses torkad havskål vara det mest fördelaktiga alternativet. Barnläkare rekommenderar den vid anemi samt för att förebygga diarré. Dessutom rekommenderas torkad havskål att läggas till kosten vid behandling av barnfetma.

Om det efter tre års ålder observeras en viss försening i fysisk och mental utveckling, kan det bero på jodbrist. Havstång kan i så fall bli den enklaste lösningen på problemet.

Helst rekommenderar barnläkaren att ge havstång i kokt form, eftersom den inte innehåller någon marinad som skulle kunna skada magen. Dessutom är en sådan produkt garanterat värmebehandlad. Sanningen är att det inte alltid går att övertala barnet att äta just den sortens tång. Övriga varianter kommer att behandlas nedan.

Tångchips: fördelar och nackdelar

Det är ingen hemlighet att långt ifrån alla gillar den specifika smaken och doften av denna produkt, vilket beror på kombinationen av havssalt och jod. Det finns dock sätt att tillaga den som löser problemet. I öst gör man tunna skivor av torkad havstång som äts i ren form och även används som komplement till soppor och huvudrätter. I Asien dricker man även grönt te med dem, vilket också är rikt på antioxidanter.

Dessa tunna skivor kallas chips. De kan vara nyttiga – allt beror på hur tillverkarna har försökt mildra deras smak och doft. Till exempel är chips av havstång tillagade med sesamolja ganska nyttiga – till skillnad från potatischips. Detta gäller dock inte starka och salta chips av havstång. Det är helt enkelt ett inte alltför ohälsosamt mellanmål.

Vissa företag tillverkar chips med nyttiga tillsatser – wasabi, ginseng (de är mycket nyttiga vid hög fysisk belastning), torkad frukt eller ingefära. Man bör inte överdriva med sådana chips heller, även om deras energivärde är relativt lågt. Samma riktlinjer gäller för dem som för havstång i allmänhet, vilka behandlas nedan.

Är konserverad tång nyttig

Havstång är en källa till jod och behåller sina nyttiga egenskaper även vid konservering. Självklart innehåller den i så fall mindre vitaminer eftersom en del förstörs vid värmebehandling. Men joden bevaras till största delen, så kvalitetskonserverad havstång förblir nyttig.

I burkar säljs tången med vegetabilisk olja och lök, vilket ökar fetthalten. När det gäller främmande ämnen beror det på att tången i huvudsak har fångats i havet och hunnit absorbera de skadliga element som finns i vattnet. Det kan till exempel vara tungmetaller eller polyklorerade bifenyler. Som tur är genomgår råvaran kontroll på de flesta företag innan den konserveras, så det finns ingen hälsorisk.

En annan viktig punkt är salthalten – hos vissa tillverkare kan den vara över normen, vilket neutraliserar havstångens förmåga att sänka blodtrycket. Marinader baserade på vinäger som används vid konservering kan vara skadliga för matsmältningsorganen.

Det bör noteras att vissa företag har försökt minska den skada som orsakas av den bearbetning som är typisk för konservering. Idag använder några av dem en teknik som kallas prekonservering. Där används inte vinäger, endast salt och antiseptiskt medel, och värmebehandlingen är minimal. Det viktigaste är den täta förpackningen i speciella behållare. Som ett resultat bevarar tången alla näringsämnen. Dessa prekonserver framställs ofta med tillsats av grönsaker, fisk och skaldjur, kött och inlagd rödbeta, vitlök, tomatsås.

Fördelar och nackdelar med torkad tång

Torkad tång bevarar alla nyttiga egenskaper från färsk tång. Den består av 5–20 % vegetabiliskt protein, 6–12 % kolhydrater och innehåller upp till 0,6 % jod. Dessutom innehåller den andra vitaminer och mineraler och har ett lågt energivärde, därför rekommenderas den ofta för fastedagar.

Det är så att torkad tång endast genomgår en lätt värmebehandling. Men detta steg kan inte undvikas eftersom färsk tång nästan helt består av vatten. Vid torkning avdunstar överskottsfuktigheten medan alla nyttiga egenskaper bevaras.

Kan man äta tång vid viktminskning

Tång anses vara en utmärkt dietprodukt som kan och bör användas för viktminskning och behandling av fetma. Detta beror på dess sammansättning samt dess antiinflammatoriska egenskaper (de senare är mycket viktiga i fall där det finns ett samband mellan övervikt och diabetes).

Teoretiskt sett räcker det med att äta upp till 50 mg torkad tång per dag och samtidigt följa en strikt diet för att bli av med överflödiga kilon. Om en person inte är redo för detta varken fysiskt eller psykiskt, kan en annan metod användas. Tång kan göras till huvudkomponent i kosten. Det beror på att den innehåller nästan alla ämnen som kroppen behöver, så en sådan diet kommer bara att vara hälsosam.

Dessutom innehåller tång fibrer. I magen sväller den, vilket skapar en känsla av mättnad, hungerkänslan dämpas och aptiten minskar. Men tången måste förberedas i förväg genom att hälla kallt vatten över den i 10 timmar. Därefter ska den kokas på det sätt som anges nedan.

Vid en sådan diet kan och bör tång kombineras med andra livsmedel. Kosten bör innehålla kokta ägg samt magra köttsorter. En dag kan tång kombineras med ägg, en annan dag med kött. Det rekommenderas att dricka te eller nyponavkok. Dieten ska följas i två veckor. Om det är svårt att hålla denna kost under en längre tid kan längden minskas till en vecka. Den maximala mängden tång är 300 g per dag.

Man gör även inpackningar baserade på tång, som kan minska höfternas omfång och hjälpa mot celluliter.

Tång inom medicin

Fördelarna med tång anses vara bevisade – den används vid högt blodtryck, artrit, inflammatoriska gynekologiska sjukdomar etc. Det finns dock vissa specifika omständigheter för användning av tång i det ena eller andra fallet.

Vid diabetes

Tång är mycket användbar vid diabetes. Ämnena i den stimulerar insulinsyntesen och normaliserar funktionen hos bukspottkörteln och bisköldkörteln, så diabetiker kan inte bara äta den utan måste bokstavligen konsumera den regelbundet. Dessutom innehåller den tartronsyra som förhindrar ansamling av dåligt kolesterol och hjälper till att minska vikten – båda är mycket viktiga vid diabetes.

Tång hjälper också till att bekämpa komplikationer av denna sjukdom. Den hjälper till att förhindra försämrad syn och störningar i binjurefunktionen som förekommer vid diabetesutveckling. Tång förbättrar också hjärnans blodcirkulation och har antiinflammatorisk effekt, påskyndar läkning av sår och sårbildningar, vilket också spelar en viktig roll.

Viktigt: det glykemiska indexet för tång är — 22 enheter.

Vid pankreatit

Tång har antiinflammatoriska egenskaper. Men vid akut pankreatit rekommenderas det inte att inkludera det i kosten. Det kan bara ätas vid kronisk form av sjukdomen i remission. Och man bör komma ihåg att kosten då innehåller kokt eller torkad tång – ämnena i den hjälper till att normalisera bukspottkörtelfunktionen. Däremot kan man inte äta inlagd tång, även om vinäger inte använts för att tillaga den – den kommer att orsaka ökad produktion av pankreassaft, vilket kan leda till försämring av sjukdomen.

Vid gastrit

Detta är en inflammatorisk sjukdom, och under dess försämring kan man inte äta tång, endast i stabil remission. I kosten rekommenderas att inkludera kokt tång (till exempel lägga den i soppa) eller torkad tång, använd den istället för salt.

För tarmen

Tång har i allmänhet en gynnsam effekt på tillståndet i matsmältningssystemet. Men vid inflammatoriska tarmsjukdomar gäller samma begränsningar som för ovan nämnda patologier i bukspottkörteln och magslemhinnan. Det vill säga, tång läggs till kosten endast vid stabil remission och endast i kokt eller torkad form.

Vid förstoppning

Som nämnts ovan innehåller tång polysackarider. De är prebiotika, vilket innebär att de skapar en gynnsam miljö för spridning av nyttig tarmflora. Det är därför tång anses vara ett effektivt botemedel mot förstoppning orsakad av dysbios eller irritabel tarm.

Tång har dock ytterligare en verkningsmekanism som placerar den i samma kategori som de mest effektiva milda laxermedlen. Tack vare denna mekanism hjälper den vid funktionell förstoppning som är kopplad till försämrad funktion av tarmreceptorerna. Fibrerna i tång sväller i magen och när de når tarmen har de redan ökat avsevärt i volym. Detta leder till irritation av receptorerna, vilket utlöser tarmtömning. Till skillnad från många andra medel orsakar tång inte beroende; det hjälper bara tarmen att utföra sina uppgifter, och därför kan produkten inkluderas i kosten regelbundet.

Vid gikt

Denna sjukdom är förknippad med en störning i saltmetabolismen. Den innebär avlagring av urinsyrasaltkristaller i vissa leder. Tång kan förhindra bildandet av sådana komplikationer. Ett specifikt recept för dess användning kommer att beskrivas nedan.

Vid kolit

Denna sjukdom är förknippad med inflammatoriska processer i tarmen. Tång sväller i magen och när den rör sig längre genom mag-tarmkanalen irriterar den slemhinnans receptorer. Därför är den kontraindicerad vid akut kolit (eller vid förvärring av kronisk sjukdom).

För levern

Tång är mycket bra för levern. Den innehåller olika polysackarider, varav alginat och mannitol är mest värdefulla för levern. Den senare används ofta inom farmakologi eftersom den fungerar som en enterosorbent som neutraliserar och eliminerar toxiner. Men samtidigt stimulerar mannitol gallutsöndring.

Vad gäller alginsyra kan den också binda och eliminera vissa farliga ämnen från kroppen, särskilt tungmetallsalter. Båda dessa komponenter hjälper levern att utföra sina funktioner och ger extra skydd.

Förutom allt annat innehåller laminaria mycket växtproteiner, antioxidanter, mineraler och fetter som också har en gynnsam effekt på leverceller.

Vid hemorrojder

Trots att sjögräs i allmänhet har en gynnsam effekt på tarmens tillstånd, är det kontraindicerat vid hemorrojder.

Vid kolecystit

Om sjukdomen inte åtföljs av stenbildning finns det inga skäl att undvika tång. Tvärtom är den mycket nyttig, eftersom den hjälper dig att bli av med svullnad och utsöndra gifter. Tång kan också delvis ersätta förbjudet salt vid denna sjukdom.

Recept på folkmedicin baserat på tång

I Kina har tång använts som medicinalväxt i många århundraden. Inom den inhemska folkmedicinen har den en något mer blygsam roll. Tång kan dock användas vid en mängd olika patologier.

Recept:

1. Vid sjukdomar i de övre luftvägarna rekommenderas att använda tång för inhalation. Ta 2 msk torkad tång, häll över 1 liter kokande vatten och låt dra i 10–15 minuter. Bäst gör du det i en tekanna – när blandningen har dragit, sätter du ett pappersark rullat till en kon i pipen och andas över ångan i 10–20 minuter.
2. En infusion av tång hjälper mot reumatism och inflammatoriska ledsjukdomar. Ta 2 msk torkad tång och låt dra i en termos i 12 timmar. Ta sedan ett bad och häll infusionen i det varma vattnet.
3. Vid gikt tas ett medel baserat på tång internt. Ta 1 tsk utan topp av finmalen torkad tång till 150 ml varmt vatten (inte kokande). Låt medlet dra tills det svalnat. Ta det på natten, men tänk på att det kan verka som ett milt laxermedel.
4. För att bekämpa åderförkalkning tar du 1 tsk pulver av torkad tång och häller över 50 ml kokande vatten. Låt dra tills det svalnat. Dela hela volymen i tre lika stora delar och ta dem tre gånger dagligen före mat.

Tång inom kosmetologi

Tång används flitigt inom kosmetologin. Den är främst fördelaktig för att den hjälper till att reglera talgkörtlarnas funktion. Därför används masker baserade på tång för att behandla finnar. Tack vare den höga koncentrationen av vitaminer, mineraler och hormonliknande ämnen föryngrar de huden, stramar upp den och förbättrar ansiktskonturen. Kort sagt, betydelsen av denna alg inom kosmetologin kan knappast överskattas.

För ansiktet

För ansiktet gör man olika masker baserade på tång som slappnar av musklerna, tonar huden, ger näring och återfuktning, rensar porerna och avlägsnar döda celler och till och med i viss grad främjar regenerering. Som exempel kan nämnas följande recept:

1. Föryngrande mask. Till 3 tsk torkad tång tar du 5 tsk kokande vatten och blandar ingredienserna noggrant till en jämn massa. Täck behållaren tätt med lock så att blandningen kan dra. Det tar 10 minuter – behållaren bör innehålla en slemmig massa, i vilken du tillsätter några droppar färskpressad citronsaft och blandar. Applicera medlet på rengjord ansiktshud och låt verka i 30 minuter. Skölj sedan med ljummet, inte varmt, vatten. Gör masken tre gånger i veckan, inte oftare, särskilt eftersom citronen har en viss blekande effekt.
2. Närande mask baserad på tång, persikoolja och honung passar för torr hud. Ta 1 tsk torkad tång, häll i så mycket vatten att det vid blandning blir en massa med konsistens som liknar kräm. Tillsätt sedan 1,5 tsk persikokärnolja och lika mycket honung. Blanda medlet och applicera på rengjord ansiktshud i 20 minuter, skölj därefter med ljummet vatten.
3. Vitmask baserad på tång. Du tar 1 matsked svälld tång (av torr sockertång), tillsätter lite färsk citronsaft och 1 matsked gräddfil. Applicera blandningen på rengjord ansiktshud och låt verka i 10 minuter, skölj sedan bort med ljummet vatten.

Det finns många varianter av sådana masker. Till exempel för normal hy gör du en närande mask inte bara baserad på tång och persikoolja, utan även med tillsats av rått äggvita och citronsaft. För problemhy med inflammationstendens använder du aloe vera-juice.

För håret

Tång, rik på vitaminer och mineraler, kan påskynda hårväxt, bland annat genom att förbättra blodtillförseln till hårsäckarna, samt näring åt hårbotten och hjälpa till att bli av med seborré. För detta används följande medel:

1. Mask för hårväxt. För 2 matskedar torrt tångpulver tar du 100 ml vatten (helst mineralvatten utan kolsyra), 2 teskedar kardborreolja. I vissa recept tillsätts lökjuice, men det är valfritt. Du blötlägger tången i förväg (cirka 1,5 timme innan masken appliceras). Du värmer oljan försiktigt i vattenbad, sedan blandar du ingredienserna och applicerar på hårbotten och hela längden av fuktigt hår. Du masserar samtidigt huden lätt. Därefter sveper du in huvudet i plastfolie och handduk för att skapa en växthuseffekt. Efter 40 minuter tvättar du bort masken. Om lökjuice använts, får masken inte sitta längre än 20 minuter, annars kan huden brännas.
2. Mask för att stärka håret. Du tar 2 matskedar tångpulver, lika mycket färglös henna, ett glas vatten för att späda dessa ingredienser. Du späder de torra ingredienserna med vatten var för sig, sedan blandar du dem noggrant. Därefter tillsätter du 1–2 teskedar kokosolja, som du först smält i vattenbad. Du applicerar på fuktigt hår längs hela längden i en halvtimme.

Båda maskerna tvättar du bort med schampo, och därefter sköljer du håret med vatten med lite citronsaft. Detta fixerar effekten och hjälper till att bli av med den obehagliga lukten.

Skada och kontraindikationer

Många är rädda för att äta tång kan orsaka jodism. I själva verket är denna sjukdom mer kopplad till intag av oorganiskt jod. Men den jod som finns i tång absorberas väl av kroppen och orsakar ingen skada. Men denna produkt har också sina biverkningar och kontraindikationer.

Tång är absolut kontraindicerat:

• vid nässelutslag;
• vid tuberkulos;
• furunkulos;
• hemorragisk diates;
• endokrina sjukdomar;
• kronisk rinit.

Det rekommenderas inte heller att äta tång vid förvärrade njursjukdomar och mag- och tarmsjukdomar.

Symtom på allergi mot tång

Allergiska reaktioner uppstår främst hos personer med överkänslighet mot jod. Symtomen kan vara rent yttre – nässelutslag eller andra typer av allergiska hudutslag med klåda. Men i vissa fall kan problemet vara allvarligare – andningssvårigheter, svullnad, kraftig rinit, och i svåra fall bronkospasm och Quinckes ödem. Vid sådana reaktioner bör man avbryta kontakten med allergenet och ta ett antihistaminpreparat.

Hur man väljer och förvarar tång

För att välja tång måste du veta vad du ska titta efter. Om det gäller fryst tång eller de konserver som beskrivits ovan, bör du föredra en produkt i genomskinlig förpackning eftersom den är lättare att granska:

1. När du väljer fryst tång är det viktigt att tänka på: i påsen ska den ha tydlig form av mörkgröna strimlor. En gulnad produkt är troligen förstörd. Lysande grön färg tyder på förfalskning. Köp absolut inte en mosig massa. Om det syns is i påsen bör du också avstå från köpet. Ju tjockare tångstrimlorna är, desto bättre – det betyder att algen har mognat länge och innehåller mycket vitaminer.
2. När du väljer inlagd tång rekommenderas det också att föredra genomskinlig förpackning för att kunna granska konsistensen – den ska vara tydlig. Förpackningen ska ange algens ursprung. Barents hav anses inte vara det bästa alternativet; idealprodukten bör komma från Stilla havet, och den kan vara producerad både i Ryssland och Kina – det spelar ingen större roll. Tången ska vara täckt av lag till en tredjedel och inte mer. Innehållet kan innehålla tillsatser som vegetabilisk olja, kryddor, citronsaft. Det som inte ska finnas är vinäger och konserveringsmedel. Tillsatsen E211 anses vara godkänd av hälsomyndigheten, men den förstör de nyttiga ämnen som finns i tången.
3. Torkad tång säljs i lösvikt eller i påsar. Det andra alternativet anses vara att föredra. Påsen ska vara hel, utan tecken på skada. Om den är genomskinlig kan du visuellt kontrollera att innehållet inte har främmande föroreningar. Torkade laminariaplattor ska inte vara hopklistrade.

Tång kan också köpas i plåtburkar. Fördelarna med sådana konserver är att de har värmebehandlats, så mindre konserveringsmedel tillsätts. Men i princip köper man 'grisen i säcken' eftersom man inte kan se inuti burken.

Det är inte värt att köpa tång i lösvikt. Då får köparen helt enkelt inte veta vilka kryddor och ytterligare ingredienser som använts vid tillverkningen av produkten.

Förvaringsförhållandena beror både på typen av kål och dess förpackning. Till exempel kan fryst tång förvaras i frysen ganska länge – upp till 30 dygn. Konserver i kylskåpet, om de varit förpackade i plast, håller i upp till 72 timmar efter öppnandet. Produkten i konservburk rekommenderas att överföras till glasbehållare efter öppnandet, där kan den förvaras högst två dygn (givetvis i kylskåpet). Torkad tång förvaras på en mörk, torr och sval plats. Hållbarheten är 3 år.

Kan man frysa den

Tång kan frysas – den förlorar inte sina nyttiga egenskaper. Strimlad laminaria fryses i block vid temperatur -15–18°C, men detta görs oftast i industriella sammanhang.

Hur man torkar tång

Teoretiskt sett kan man torka tång även hemma, men bara om man kan ordna en lämplig plats för torkning. Det bör vara ett stenigt område skyddat från vinden. Där måste man sätta upp ett tak, eftersom metoden förutsätter naturlig torkning av laminaria.

På platsen rekommenderas att lägga en bädd, dess höjd bör vara 15–20 cm ovanför marknivån. Innan algerna läggs ut bör den tvättas med vatten och behandlas med något desinfektionsmedel.

Laminaria måste noggrant sköljas i havsvatten så att den inte har sand eller andra naturliga föroreningar kvar. Stjälkarna måste kapas. Algerna ska sorteras, endast hela behållas. För torkning måste de försiktigt läggas ut och rätas ut. För att processen ska fortgå under naturliga förhållanden bör man bara torka i bra väder, och lägga ut algerna på bädden tidigt på morgonen. Om man gör det senare kommer de översta lagren av tång att bli övertorkade. Dessutom kan den mest värdefulla delen – bladen – rulla ihop sig. Intressant nog sker detta oftast under första halvan av dagen, så de måste vändas varannan till var tredje timme.

Generellt sett anses den mest produktiva perioden för torkning vara en solig dag mellan klockan 8 och 15. Under denna tid förlorar algerna upp till 70% av sin fukt. Tången får i så fall en slät yta utan synliga saltavlagringar. Den kan förvaras under lång tid. På natten bör den tas in under taket, och på morgonen kan man lägga ut den först när plattformen har torkat från dagg. Som regel kan algerna torkas inom två dagar. Det rekommenderas inte att torka tång längre, eftersom det kan bildas mögel.

Hur man lagar tång: recept

Av inlagd eller kokt tång görs oftast sallader, i ett försök att mildra produktens specifika smak och lukt. Dessutom kan laminaria tillsättas i olika grönsaks-, kött- och fiskrätter, och den passar även med skaldjur. I rysk matlagning lägger man den i traditionella soppor – till exempel sjji eller rassolnik. Man kan även göra grönsaksgryta med tång, vilket ger den en lite ovanlig smak.

Men oavsett vilken rätt som tillagas med den, måste råvaran förberedas på rätt sätt. Fryst tång måste först sköljas i rinnande vatten och sedan kokas i endast 1–3 minuter.

Med torkad tång blir det mer arbete. Först ska den sköljas i kallt vatten, sedan blötläggas i 10–12 timmar så att den sväller. Rekommenderad proportion är 5–6 delar vätska per 1 del laminaria. Vattnet kan vara både sötvatten och lättsaltat. Därefter ska blandningen kokas upp och sjuda på låg värme i 15–20 minuter. Häll av spadet och koka laminarian igen. Detta förbättrar avsevärt dess smak och arom. När tången är klar kan den hällas över med svamplake – smaken blir ovanlig men pikant och behaglig.

Erfarna kockar föreslår följande recept.

Sallad med tång, potatis och ägg

Detta är ett utmärkt alternativ för vinterns meny när kosten saknar vitaminer. Till 300 g inlagd tång tar man 4 ägg, 1 syrligt äpple, 1 kokt potatis, 2–3 msk olivolja till dressing. Salt kan man utelämna. I en salladsskål lägger man tången, tillsätter de förhackade kokta äggen, äpplet strimlat och sprutat med citronsaft, samt finhackad potatis. Man kan även tillsätta vanliga salladsblad. I vissa recept rekommenderas att skära äggen i stora skivor och garnera rätten med dem.

Sallad med fryst tång

Tillagning: 200 g fryst tång, 100 g vitkål (kan ersättas med kinakål), 1 färsk gurka (helst så kallad 'engelsk' – lång och med slät skal), örter, lite salt eller kryddörter, olivolja till dressing. Tången ska tina, sedan sköljas, strimlas och kokas i lättsaltat vatten i högst 15–20 minuter. Därefter hälls vätskan av och tången läggs i ett durkslag, kyls av, blandas med de skurna grönsakerna, ringlas med dressing och strös med hackade örter.

Rassolnik med tång

Tillagning: 200 g inlagd laminaria, 1 potatis, 1 morot, 1 lök av medelstorlek, 3–4 saltgurkor, 1 tsk smör, salt och gräddfil efter smak. Rassolniken tillagas på traditionellt sätt. Man kan tillsätta ris eller pärlkorn. Tången fräses och läggs i den kokande rassolniken och kokas i 3–5 minuter. Serveras med gräddfil.

Omelett med tång

Barn kan få omelett med tång. Ta 2 ägg, knäck dem, häll i 30 ml mjölk och vispa väl, och precis innan gräddning i ugnen tillsätt 2 tsk torkad tång som tidigare lagts i varmt vatten för att svälla. Omeletten gräddas i ugn eller mikrovågsugn i 4–5 minuter, läggs sedan upp på en tallrik med grönsaker och serveras till barnet.

Hur man äter tång på rätt sätt

Denna produkt äts kokt, stuvad eller torkad. Alla tål inte smaken och lukten av tång. För att få nyttan kan man tillsätta den istället för salt i soppor, fiskrätter och sallader – den påverkar nästan inte smaken.

Hur mycket man kan äta per dag

En vuxen person kan äta upp till 250–300 g tång per dag, kokt, stuvad eller inlagd. Maximal mängd torkad kelp på grund av högre jodkoncentration är 2 tsk.

Barn rekommenderas att äta högst 15 g tång per dag. Mängden kan gradvis ökas, men med hänsyn till att man kan äta upp till 60 g kelp per vecka. Detta gäller kokt eller stuvad kelp. I torkad form är maxdosen 1 tsk per dag.

Kan man äta kvitten på natten?

Tång är en kalorifattig produkt, den smälts lätt och snabbt, man kan äta den när som helst på dygnet. Vissa dietister anser till och med att det är bra att äta den på natten för dem som lider av förstoppning – kelpen ger önskad effekt just på morgonen.

Kan man äta dem råa

Det rekommenderas inte att äta tång rå, och det är inte heller ändamålsenligt eftersom den nästan helt består av vatten. Därför äts kelp endast kokt, stuvad eller inlagd.

Kan man äta tång under fastan

Under stora fastan är det tillåtet att äta tång. Och det är mycket bra, eftersom de strikta begränsningarna av skaldjur under fastan kan leda till jodbrist.

Kan man ge tång till djur

Tång är inte bara nyttigt för människor utan även för djur. För husdjur är det också en oumbärlig källa till jod. Detta ämne har en positiv effekt på hudens och pälsens tillstånd, stärker immunförsvaret och ökar motståndskraften mot infektionssjukdomar. Särskilt jod är bra för hundar, det har en lugnande effekt, vilket är mycket bra för lätt upphetsade djur. Dessutom drabbas husdjur som regelbundet får tång i maten mer sällan av parasitangrepp.

Hundägare bör dock veta att när jod tillsätts i djurets kost påverkar detta ämne pälsfärgen genom att förstärka pigmenteringen. Det vill säga om hunden normalt har rödaktig eller brunaktig päls, blir färgen ännu starkare och mer intensiv vid regelbunden konsumtion av tång. Men problemet är inte det. Vita djurs päls börjar gulna något när de äter denna produkt. Det kan vara nästan omärkligt om man inte jämför djuret med dess normala artfränder. För en vanlig hund kanske detta inte är så viktigt, men för dem som deltar i utställningar är det en avgörande punkt. Dessutom försvinner färgen ganska snabbt, så det viktigaste är att inte ge kelp precis före en utställning.

Djur får huvudsakligen torkad tång, som bör malas i förväg. Sådana tillskott säljs vanligtvis på apotek.

För hundar rekommenderas att ge tång från det att de är 1,5–2 månader gamla. Den initiala dosen bör vara minimal – bokstavligen på knivspetsen. Dosen ökas gradvis, och vid ett års ålder kan medelstora raser få 1 tsk torkad tång, medan stora djur kan få 1,5–2 tsk. Men de läggs förstås inte till i kosten varje dag, utan vid ett enda utfodringstillfälle högst två gånger i veckan.

Intressanta fakta om tång

1. Tång är alger, det är därför den innehåller så många biologiskt aktiva ämnen. I synnerhet har vetenskapen bevisat att marina växter innehåller 2–3 gånger mer vitaminer än landväxter.
2. Bruna alger, som används för att göra fryst och torkad tång, skördas främst från fartyg eftersom de bara kommer upp till ytan under högvatten.
3. Samtidigt utvecklas gradvis gårdar där tång odlas. Faktum är att tång kan med rätta kallas den snabbast växande grödan i världen. Experiment utförda i Kina har visat att från en marina hektar kan man få upp till 500 ton alger, vilket överträffar resultaten från alla andra grödor.
4. Vid insamling av alger måste många regler följas för att bevara deras läkande egenskaper. Hela tångblad anses vara de mest fördelaktiga, och man försöker nödvändigtvis bevara dem genom att inte låta algerna torka ut. Men de är svåra att transportera, vilket är anledningen till att inom kosmetologi och även i matlagning ofta erbjuds ett billigare alternativ i form av krossade partiklar av torkad tång.

Foto av tång