Kvitten (frukt): nyttiga egenskaper och kontraindikationer

Kvitten är en lövfällande växt med vackra blommor och ätliga frukter. Frukterna har ett mjukt, lurvigt ytskikt och en gyllengul färg. Det finns tre arter av kvitten, som tillhör olika botaniska släkten: vanlig kvitten, japansk kvitten och kinesisk kvitten.

Vanlig kvitten är den mest spridda. Det är ett utbrett träd upp till 4 meter högt, med stora frukter. De kan vara äppelformade eller päronformade, med en vikt från 200 till 600 gram beroende på sort och växtplats. Smaken är vanligtvis söt, något sammandragande, med sträva toner. Vissa sorter ger släta frukter, hos andra är de täckta med ett mjukt fjun.

Japansk kvitten (chaenomeles) är mindre känd men mycket populär bland trädgårdsodlare som en prydnadsbuske upp till 2 meter hög med mycket värdefulla men sura frukter.

Kinesisk kvitten är huvudsakligen känd endast för professionella trädgårdsodlare. Denna art har inte fått stor spridning och odlas främst i Indokina. Växten är ett högt träd (upp till 6 m) med mjuka rosa blommor och mycket stora, hårda, sura, sträva frukter. Deras vikt når ibland 2 kg.

Frukterna används på grund av sin strävhet endast efter värmebehandling, även om vissa sorter av vanlig kvitten kan ätas färska.

Sammansättning och kaloriinnehåll

Vanlig kvitten

Mogen kvitten innehåller organiska syror, fruktos, stärkelse, kostfibrer, pektin, eterisk olja, garvämnen, polyfenoler. Fröna innehåller fet olja, slem, amygdalinglykosid. Denna frukt kan betraktas som dietmat, eftersom kaloriinnehållet i dess frukter är 49–55 kcal per 100 g. Övriga värden:

• proteiner — 0,4 g;
• kolhydrater — 9,6–15,3 g;
• fett — 0,1 g;
• aska — 0,4 g;
• vatten — 83,8 g.

Mikroelementen i kvittenfrukterna är mycket varierade:

• kalium;
• magnesium;
• järn;
• fosfor;
• kalcium;
• selen;
• koppar;
• zink;
• mangan.

Frukterna är också rika på vitaminerna A, B1, B2, B3, B5, B6, B9, E, C, K, PP.

De nyttiga ämnena i kvitten gör det lätt att täcka kroppens dagliga behov.

Japansk kvitten

Dess energivärde är något lägre än hos vanlig kvitten och ligger på 48 kcal. Per 100 g frukt innehåller den:

• kolhydrater 6 g;
• fett 0,1 g;
• protein 0,4 g;
• aska 0,4 g;
• vatten 83,8 g.

Japansk kvitten har en sammansättning som liknar vanlig kvitten, men innehåller något färre vitaminer: B1, B2, B6, C, E, PP, karoten.

Makro- och mikronäringsämnen utgörs av kalcium, magnesium, mangan, nickel, bor, titan och järn. Denna kvittenart innehåller stärkelse, fibrer, sackarider, mättade fettsyror, pektin, fenolföreningar och eteriska oljor.

Frukterna av japansk kvitten används flitigt inom folkmedicinen, men de har vissa kontraindikationer.

Kinesisk kvitten

Kinesisk kvitten har också lågt kaloriinnehåll: 50 kcal per 100 g frukt.

Den innehåller fosfor, kalcium, kalium, koppar samt en mycket hög andel järn. Listan över nyttiga ämnen i kinesisk kvitten kompletteras av vitaminerna A, C, E, B-vitaminer, organiska syror, pektin, kostfibrer, garvsyror, stärkelse, slem och sackarider.

Denna nyttiga frukt används inom folkmedicinen och matlagningen i Sydostasien.

Nyttiga egenskaper hos kvitten

Allmänna fördelar

Alla kvittensorter har allmänt stärkande egenskaper. Under dess påverkan ökar kroppens försvarsförmåga och stresståligheten förbättras.

Frukterna har bakteriedödande och antiinflammatorisk effekt. Vid regelbunden konsumtion minskar inflammatoriska processer i kroppen och sjukdomsframkallande bakterier och virus dör. Därför rekommenderas kvitten under epidemier av luftvägsinfektioner och influensa. Kvitten hämmar även vissa parasiter och lindrar förgiftningssymtom. I bergsområden har avkok och juice av färsk kvitten länge använts för behandling av öron-, hals-, näs- och ögoninflammationer. Färsk kvitten kan användas som ett milt febernedsättande medel.

Kostfibrer absorberar överskottsvatten, rengör tarmväggarna och förbättrar peristaltiken. Gallflödet normaliseras och kolesterolnivån i blodet sjunker. Puré av kokta frukter ordineras vid leversjukdomar samt som ett antiemetiskt medel. Garvsyrorna i fruktköttet hjälper vid behandling av mag- och tarmbesvär och stoppar diarré.

Slemmet från frökamrarna verkar däremot som ett milt laxermedel på tarmen, vilket gör det möjligt att behandla förstoppning. Slemmets omslutande egenskap används flitigt vid behandling av parodontit, kolit, magsår och duodenalsår. Sleminfusionen hjälper till att skydda matsmältningskanalen från irriterande effekter av olika läkemedel. Den har en slemlösande egenskap och används vid bronkit för att behandla hosta. Den kan användas externt för att läka mindre hudskador och brännskador.

Kvitten används färsk eller ångad för att stabilisera funktionen hos bukspottkörteln, andnings- och matsmältningssystemen, samt för att förebygga akuta luftvägsinfektioner och hjärt-kärlsjukdomar.

En viktig egenskap hos kvitten är förmågan att sänka blodtrycket. Färsk kvitten fungerar som ett milt urindrivande medel, vilket minskar belastningen på njurar, hjärta och blodkärl samt minskar svullnader.

Kalium tillsammans med C-vitamin förstärker kroppens skyddsfunktioner, och i kombination med kalcium och pektin skyddar cellerna från inträngande av toxiner och radionuklider. Den stora mängden järn i frukterna hjälper till att bekämpa anemi. Kvittensirap rekommenderas att dricka vid blodbrist.

Polyfenoler, som fungerar som antioxidanter, bekämpar fria radikaler i kroppen och bromsar åldrandet. Risken för stroke, hjärtsjukdomar och maligna tumörer förebyggs.

Avkok av fruktköttet ökar aptiten, och avkok av frön används för att stoppa blodhosta. Sprickor i ändtarmen och hemorrojder behandlas framgångsrikt med varma kompresser med kvittensaft. Färsk saft används för att behandla sprickor i bröstvårtor hos ammande mödrar.

Japansk kvitten, tack vare den stora mängden järn och pektin, används för att rena tarmen från toxiska ämnen. Dess frukter sänker blodsockernivån. Vitaminer hjälper till att återställa krafterna vid kronisk trötthet och efter allvarlig sjukdom.

Kinesisk kvitten är känd för mycket hög halt av askorbinsyra, järn och organiska syror. Konsumtion av denna frukt gör det möjligt att reglera hjärnans och nervsystemets aktivitet, minska ångestsyndrom, förbättra sömn och minne.

För kvinnor

1. Närvaron av antioxidanter hjälper till att hantera stress och stärka immunförsvaret, inklusive vid PMS, och påverkar välbefinnande och humör positivt hos kvinnor i alla åldrar. Ångest och irritabilitet minskar, den allmänna tonen ökar eftersom produkten är rik på fosfor, kalcium och kalium som deltar i att stärka ben- och muskelvävnad, nerv-, andnings- och hjärt-kärlsystemen. Detta gör att cellerna kan fungera naturligt och bevara skönhet och hälsa.
2. Kvitten hjälper också dem som vill uppnå en smal figur. Fibern i dess sammansättning normaliserar inte bara matsmältningen, utan sväller också och skapar en extra mättnadskänsla, vilket motverkar överätning. Således minskar vikten hos kvinnor som regelbundet äter kvitten.
3. Regelbunden konsumtion av avkok från fruktköttet hjälper vid livmoderblödningar, minskar deras riklighet och varaktighet. Under klimakteriet kommer denna fantastiska frukt också att ge betydande stöd genom att delta i regleringen av blodbildning och normalisering av alla organs och systems funktion.

Kvinnor rekommenderas starkt att inkludera kvitten i sin kost. Te bryggt med bitar av kvitten, liksom puré eller sylt, är mycket fördelaktigt.

För män

1. A-vitamin stärker kärlväggarna, normaliserar hjärtrytmen och stabil blodcirkulation, deltar i förebyggandet av cancer.
2. Vitamin PP är oumbärligt i proteinomsättningen, reglerar muskeltillväxt, bromsar glukosupptaget och förhindrar blodproppsbildning. Detta är särskilt relevant vid tung fysisk belastning och sport. Den betydande mängden järn i frukterna bidrar till blodbildningen.
3. C-vitamin deltar i den allmänna ämnesomsättningen, nedbrytningen av fettceller, ökad stressmotståndskraft och påverkar potens och libido positivt. Förr i tiden rekommenderade folkmedicinare kvitten till familjer med problem med befruktning och barnafödande, både för män och kvinnor.
4. Avkok av kvittenfrön har en antiseptisk effekt på huden, lindrar irritation och inflammation. Därför har det sedan urminnes tider använts som aftershavelotion.

Under graviditet

Under graviditeten rekommenderas kvitten till alla kvinnor utan individuell intolerans. Och det är inte konstigt: kvittenfrukterna innehåller nästan hela komplexet av vitaminer och spårämnen som den blivande mamman behöver fylla på så att barnet kan utvecklas normalt. Magnesium, kalcium, kalium, fosfor, järn – dessa och andra spårämnen behövs i ökad mängd, eftersom de bygger upp den nya lilla organismen.

Avkok och puré från frukterna kan vara en verklig räddning i början av graviditeten – kvittens kräkstillande effekt hjälper effektivt vid tidig toxicos.

Vid amning

Under amningsperioden, trots all nytta med kvitten, bör den nyblivna mamman tillfälligt avstå från den under de första tre månaderna. Då har barnets matsmältning redan relativt stabiliserats, och mamman kan utan skada inkludera nya livsmedel i kosten.

Börja med en sked av kokt mosad kvitten. Observera noga barnets reaktion på den nya maten. Om det inte uppstår tendens till förstoppning och inget förändras i den dagliga matsmältningen, kan du fortsätta att införa kvitten regelbundet, gradvis öka dosen. Men ammande mammor bör inte överdriva med frukten – det kan leda till förstoppning både hos barnet och hos mamman själv. Bäst är att unna sig kvitten en gång varannan vecka.

För barn

Kvitten kan introduceras i barnets direkta kost tidigast vid 11–12 månaders ålder, och då endast kokt eller stuvad. Alla vitaminer och mineraler bevaras i full mängd (förutom C-vitamin som förstörs vid värmebehandling). Kvitten anses vara en lågallergen produkt, men man måste ändå noggrant observera barnets tillstånd i början av tillvänjningen. Vid de första tecknen på allergi måste frukten uteslutas.

Börja tillvänjningen med 0,5 tesked puré, öka gradvis mängden per måltid och upp till 50 g per dag.

Du kan blanda kvittenpuré med gröt eller kefir om barnet inte gillar den nya rätten. Det är inte bra att ge kvitten för ofta, två till tre gånger i veckan räcker.

Barn kan börja äta kvitten rå tidigast vid ett och ett halvt års ålder. Vid den tidpunkten har den exotiska frukten inte längre en så uttalad förstoppande effekt på barnet.

Man måste komma ihåg att kvitten kräver noggrann tvätt och ibland även skalning. Om luddet från fruktens yta hamnar i barnets hals kan det orsaka rodnad och torrhosta.

Vid viktminskning

Kvitten innehåller lite glukos, särskilt den japanska och kinesiska sorten. Tack vare detta har frukterna ett lågt glykemiskt index: endast 35 enheter. Det gör att personer med förhöjt blodsocker och de som vill gå ner i vikt kan äta dem utan oro.

Kvitten är en utmärkt dietprodukt. En portion ugnsbakad kvitten kan ersätta en huvudmåltid till lunch eller middag. Man kan genomföra en 'kvittendag' för att rensa kroppen. Mellan måltiderna är det bra att dricka ett glas avkok från fruktens kärnhus, vilket påskyndar ämnesomsättningen och bidrar till snabb rengöring av tarmen.

Kostfibrerna absorberar och binder överflödig vätska och transporterar sedan ut den ur kroppen. Frukterna innehåller inget fett eller kolesterol som skulle lagras i kroppen 'för säkerhets skull'.

Kvittenblad innehåller tartronsyra som ansvarar för kolhydratomsättningen, så te från bladen är mycket nyttigt för dem som kämpar med övervikt.

Vad kvittenbladen är bra för

Kvittenblad är minst lika nyttiga som frukterna. De kan samlas in från det att de dyker upp på grenarna till dess att löven faller, så länge bladskivorna fortfarande är gröna. Bladen är rika på kalium, fosfor, kalcium och järn. De innehåller vitaminerna C, E, P och B-gruppen (B1, B2, B5, B6), karoten, garvämnen, pektin, glukos och organiska syror – citronsyra, äppelsyra och tartronsyra.

Bladen används både färska och torkade. Torkade blad kan behålla sina nyttiga egenskaper i upp till två år. Pulver från dem kan tillsättas i olika rätter, vilket inte bara berikar dem med vitaminer och spårämnen utan också förbättrar smaken.

Infusion på kvittenblad lindrar anfall av bronkialastma och hosta vid bronkit, behandlar stomatit och små inflammationer i munhålan. Som gurgel används de vid halsinflammation. Vid invärtes bruk sänks blodsockret.

Mosade färska blad, avkok och infusioner har blodstillande egenskaper och kan användas vid hudskador och skärsår, även djupa sådana.

Är te på kvittenblad nyttigt?

Kvittenblad innehåller också många nyttiga ämnen. De ingår ofta i örtteer och medicinska örtblandningar. Sådana blandningar hjälper inte bara att tillföra kroppen nödvändiga spårämnen utan också att behandla en rad sjukdomar.

Te hjälper vid sjukdomar i levern, njurarna, urinvägarna och bukspottkörteln. Det är nyttigt vid matsmältningsbesvär, gaser, koliter och förgiftningar.

Kvittente hjälper mot anemi och är ett alternativ till syntetiska järnpreparat. Det kan användas av människor i alla åldrar, även barn och gravida kvinnor (under medicinsk övervakning). Regelbunden konsumtion av sådant te sänker blodtrycket.

Nyttan med torkad kvitten

Torkade kvittenfrukter behåller nästan alla egenskaper som de färska har. De kan användas både i naturlig mald form och som kompotter, avkok eller kanderade frukter.

Den stora mängden spårämnen och vitaminer i frukterna gör att kroppen kan hållas i form året runt. Torkade kvittenfrukter kan användas på samma sätt som färska för behandling av olika sjukdomar.

Kvitten ingår i torra kompottblandningar. Ibland mals de torkade frukterna och tillsätts som krydda till olika rätter, även kötträtter. Torkad kvitten kan användas för stuvning, bakning, som fyllning i pajer, efter att ha blötlagts i vatten i några timmar.

Recept från folkmedicinen med kvitten

Infusion av kvittenfrön

Det är viktigt att komma ihåg: kvittenfrön innehåller en liten mängd av glykosiden amygdalin, som i tarmen bryts ner till blåsyra. Därför måste frön bryggas endast i hel, oskadad form och den angivna dosen får inte överskridas.

Häll 10 g hela kvittenfrön i ett glas kokande vatten. Låt dra i 3–4 timmar. Ta den avsvalnade infusionen 3 gånger om dagen, 1 matsked. Det hjälper mot torrhosta och halsont, kolit, och fungerar även som en lugnande lotion för ansiktet.

Infusion av fruktkött

Skär en medelstor kvitten fint och lägg i 1 glas kokande vatten. Låt dra i 30–40 minuter tills det svalnat. Ta 1 matsked 3–4 gånger om dagen. Infusionen är användbar vid halsfluss, bronkit, anemi, hypovitaminos, hypertoni. Den kan drickas istället för te, ett helt glas i taget.

Infusion av kvittenkärnhus

Häll ett glas kokande vatten över kärnorna från 2–3 frukter och låt dra i 3–4 timmar. Ta den resulterande slemhaltiga lösningen upp till 4 gånger om dagen, 2 matskedar. Medlet återställer effektivt störd tarmfunktion och hjälper till att bli av med dysbios.

Dekokt av fruktkött

Skär 2 medelstora kvittenfrukter fint och häll över 750 ml kokande vatten, koka sedan upp. Koka i 10 minuter på låg värme, låt sedan dra i 2–3 timmar under lock tills det svalnat helt. Ta 0,5 glas en gång om dagen. Detta avkok hjälper mot svullnad och matsmältningsbesvär.

Kvittensirap

Skär 1 kg frukter i klyftor och koka i 1 liter kokande vatten i 15 minuter. Ta sedan bort frukterna och tillsätt 0,5 kg socker till avkoket, koka sedan tills det tjocknar något. Sirapen har en allmänt stärkande effekt under vår-vinterperioden. Ta 3–4 gånger om dagen, 2–3 matskedar, gärna med te.

Vitamin- och mineralsirap

En sådan sirap är bra mot anemi. Riv 2–3 kvittenfrukter och koka dem tills de blir mjuka. Sila avkoket, pressa de kokta kvittenfrukterna och tillsätt saften i avkoket. Fortsätt koka sirapen på låg värme tills den tjocknar helt. Ta 1 tesked (på grund av hög koncentration) 3 gånger per dag.

Te med kvitten

Kvittenbitar kan läggas i en kopp te istället för citron. Kvitten, särskilt japansk kvitten, berikar drycken med utmärkt smak och nyttiga spårämnen. Sådant te är mycket bra för kvinnor under menstruation, vid klimakteriet, samt vid stress, trötthet och oro.

Infusion av kvittenblad

Häll 1 matsked krossade kvittenblad över 1 liter kokande vatten och låt dra i 2–3 timmar. Drick 2–3 matskedar före måltid. Denna infusion lindrar akuta mag- och tarm smärtor och stoppar astmaanfall. Utvärtes tillsätts infusionen i fotbad för att minska fotsvettning. Den passar även som hårsköljning.

Kvitten inom kosmetologi

Av mogna frukter får man nyttiga masker och lotioner för olika hudtyper. Sådana produkter hjälper till att skonsamt rengöra fet hud och minska porerna.

Om man tillsätter olika fetter, äggulor, stärkelse till kvitten kan man få masker för torr och normal hud. De ska läggas på ansiktet i 15–20 minuter och sedan tvättas bort med varmt vatten.

Saft från färsk kvitten används för att bleka fräknar. Slem från fröhusen har antiinflammatoriska egenskaper och kan behandla mindre inflammationer och aknehud på ansiktet.

Slemavkok hjälper även vid seborré i hårbotten och mjäll. Infusion av blad tonar huden och färgar håret något, vilket döljer gråa hår.

För ansiktet

1. Man kan gnugga ett rent ansikte med en färsk kvittenskiva. En sådan massage tonar huden för det första, och för det andra tillför den näringsämnen från kvittensaft. Man kan lägga en mask av finriven färsk kvitten på ansiktet.
2. För fet hud passar en kvittenlotion. Häll varmt kokt vatten över kvittenskivor tills de täcks och låt dra i 4–5 timmar. Häll sedan av infusionen och tillsätt 10 ml vodka per 100 g vätska. Denna lotion torkar ut och tonar ansiktshuden, den kan ersätta morgontvätt. En mask av finriven kvitten och äggvita i lika delar ger god effekt.
3. För åldrande, slapp hud passar en lotion av lika delar färsk kvittensaft, sprit och glycerin. Man kan göra en lotion genom att låta skalet från två frukter dra i två veckor i en 20%ig alkohollösning, blanda sedan infusionen i lika mängder med rosenvatten. En mask av 1 matsked kvittensaft, en äggula och 1 matsked olivolja är effektiv.
4. För torr hud passar bäst en mask av riven kvitten, äggula och grädde blandade i lika delar. En mask med 1 tesked honung, 1 matsked smör, 1 matsked riven kvitten och en äggula har visat sig vara bra.

För håret

Regelbunden konsumtion av kvitten i kosten hjälper till att göra håret märkbart friskare. Vi kommer ihåg att frukterna innehåller järn, zink och koppar som deltar i blodbildningsprocessen. Genom att öka produktionen av röda blodkroppar berikar kroppen näringsämnen och syre även hårsäckarna. Håret blir starkare, mer elastiskt och glansigt.

1. För att bli av med mjäll och seborré ska du hälla varmt vatten över kärnan av 3–4 kvittenfrukter, koka upp på låg värme och låta svalna. Applicera den slemartade infusionen på fett hår och hårbotten, låt det torka helt och skölj sedan med varmt vatten.
2. Ett bladavkok kan tona hårbotten och hålla håret friskt och rent under lång tid. Dessutom kan avkok av kvittenblad försiktigt färga grått och ljust hår i mörkare nyanser. Ju starkare koncentration av avkoket, desto intensivare färgas lockarna.

Skada och kontraindikationer

1. Individuell intolerans är den främsta kontraindikationen. Ibland kan kvitten hos vissa människor (om än mycket sällan) utlösa en allergisk reaktion. I dessa fall bör du avstå från att äta frukten.
2. Kvitten är också förbjuden för personer som lider av pleurit, enterokolit eller kronisk förstoppning.
3. Om du har inflammationer eller sår i matsmältningskanalen, eller hög blodkoagulation, bör du äta kvitten med försiktighet. Du bör vara särskilt försiktig under amning.
4. Färska frukter kan ibland orsaka irritation i struphuvudet, hosta, halskliar, särskilt om ludd kommer in i matstrupen. Detta är särskilt typiskt för japansk kvitten. De sammandragande komponenterna kan minska stämbandens funktion, så du bör inte äta kvitten före offentliga framträdanden.
5. Du bör inte äta kvittenfrön. Liksom alla rosväxter innehåller kärnorna cyaniden amygdalin, som i tarmen bryts ner till blåsyra och kan orsaka förgiftning. Av samma anledning bör du inte krossa eller mosa kvittenkärnor innan du tillagar infusioner och avkok.

Hur man väljer och förvarar kvitten

Kvitten är en av de senaste frukterna och dyker upp i butikerna först sent på hösten och vintern.

Frukterna är mycket ömtåliga och tål inga skador. Även av en enkel stöt börjar kvitten nästan omedelbart förstöras och blir snabbt oanvändbar. Därför är det bäst att transportera och förvara frukterna i individuell förpackning, till exempel genom att slå in varje frukt i ett lager papper eller plast.

Kvitten förvaras bäst vid en temperatur på 0 till 1°C. Nedersta lådan i kylskåpet eller ett svalt skafferi är lämpligt.

Kvitten sägs lagras bra tillsammans med äpplen. Men håll den borta från päron, eftersom de påskyndar mognaden av kvitten.

När man ska skörda

Tidiga sorter börjar mogna i början av september, de kan ätas direkt. Sena sorter skördas i oktober. I Centralasien, där de varma dagarna varar mycket längre, skördas kvitten i november.

Den viktigaste regeln vid skörd av kvitten är att låta den sitta kvar på grenarna så länge som möjligt. När frukterna börjar lossna och falla – då är det dags att skörda. Men vad göra om frosten kommer och den sena kvitten fortfarande sitter fast på grenarna och dessutom har gröna fläckar på sidorna? Självklart, skörda.

Sådana frukter som bara nått teknisk mognad kommer att ligga på en sval, mörk plats i 20 till 40 dagar tills de är helt mogna.

Hur man avgör mognaden

När man väljer frukter ska man följa följande tre kriterier:

1. Färg. Helt mogna frukter har en ljus guldgul färg. Om det finns bleka, och ännu mer grönaktiga fläckar på skalet, tyder det på omognad.
2. Fasthet. Även mogen kvitten är vanligtvis ganska fast. Men den ska inte vara hård som marmor. I handen ska man känna en levande spänstig frukt, vilket är ett tecken på mognad.
3. Arom. Mogen kvitten avger en oöverträffad mild doft. Men om frukten inte är mogen, luktar den inget.

Det viktigaste är att fruktens yta inte har några skador eller märken efter stötar, då kan den förvaras under en längre tid.

Kan man frysa den

Kvitten är utmärkt att frysa. Efter upptining behåller den alla nyttiga egenskaper.

För att frysa kvitten måste den tvättas noggrant, rensas från ludd, delas i fjärdedelar och kärnhuset skäras ut. Därefter skärs frukten i skivor eller tärningar, läggs i en plastpåse och placeras i frysen. Man kan också lägga den skurna kvitten på en skärbräda eller ett stort fat i ett lager, frysa den så, och sedan överföra den frysta till en påse och förvara i frysen.

Kvitten kan tinas i rumstemperatur eller i mikrovågsugnen.

Hur man torkar

Kvitten torkas i speciella torkugnar eller i vanlig ugn. Man kan också använda mikrovågsugn eller luftfritös. Soltorkning används vanligtvis inte på grund av den sena mognadstiden. Man kan torka inomhus i ett varmt rum eller på balkongen, genom att lägga ut fruktbitarna i ett lager.

Kvitten har mycket fast fruktkött och om man torkar den på vanligt sätt, som till exempel äpplen eller päron, utan förbehandling, blir de torkade bitarna mycket spröda och nästan smaklösa. Så torkad kvitten passar för att göra kompott eller osötade rätter.

För att få en bättre torkad produkt, kokas kvittenbitarna först i en svag sockersirap eller blancheras. Därefter läggs de i ett durkslag för att rinna av, och sedan läggs de ut i ett lager i ett väl ventilerat rum eller på plåtar i ugnen. En riktig delikatess av torkad kvitten är bärnstensfärgade kanderade frukter.

Vad man kan tillaga av kvitten: recept

Sylt

Nödvändiga ingredienser:

• 1 kg kvitten utan kärnhus;
• 1 kg socker;
• 0,5 l vatten (för varje ytterligare kg kvitten, tillsätt 250 ml vatten).

Valfritt: 100 g valnötter, 1 tsk citronsyra (eller 1 citron), vanillin.

Skölj kvitten, ta bort ludd från skalet, kärna ur och skär i lika små bitar.

Koka en sirap av vatten och socker. Lägg kvittenbitarna i den kokande sirapen och koka i 15–20 minuter. Tillsätt citronsyra eller skivad citron. Fortsätt koka på låg värme tills det är klart. Koka tills en droppe sirap inte sprider sig på en tallrik.

Juice

Kvittenjuice kan göras på två sätt: kallt och varmt.

Vid kall metod: riv den sköljda och rengjorda kvitten fint och pressa ur juicen.

Vid varm metod: häll lite vatten över de förberedda kvittenbitarna och ånga tills de är mjuka. Pressa de ångade frukterna genom en sil eller ostduk tillsammans med spadet. Resultatet blir juice med fruktkött. Resten kan användas till marmelad eller fruktkräm.

Den pressade juicen kan drickas färsk eller konserveras.

Kompott

I kompott kan kvitten användas både ensam och i kombination med andra frukter.

Till 3,5 l vatten behöver du:

• 1 kg kvitten;
• 1,5 glas socker;
• 0,5 tsk citronsyra eller en halv citron.

Koka upp vattnet, lös sockret i det och tillsätt kvitten (om du vill, tillsammans med andra frukter). Koka i 15–20 minuter, tillsätt sedan citronsyra eller citronsaft. Du kan lägga i den pressade citronresten med skalet före slutet av kokningen (ta sedan bort den så att den inte ger bitterhet till sirapen). Koka i ytterligare 5 minuter, ta sedan kastrullen från värmen och låt svalna. Kompotten kan drickas både varm och kall.

Det kan konserveras för vintern. Fördela den heta kompotten i steriliserade burkar och förslut. Vänd burkarna upp och ner och täck med en filt tills de svalnat.

Marmelad

Kvitten innehåller pektin, vilket gör att du kan göra utmärkt marmelad av den. Du behöver följande ingredienser:

• 1,3 kg socker;
• 1,5 kg kvitten;
• 1 medelstor citron.

Koka kvittenkärnorna i 20 minuter efter att de kokat upp, med vatten precis under ytan, låt sedan svalna. En del av vätskan kommer att avdunsta och lämna en geléartad buljong.

Skär kvitten och citron (utan kärnor) i små skivor, lägg i en kastrull och täck med vatten. Koka upp under lock. Koka i 20–30 minuter på medelvärme, häll sedan av spadet. Det kan användas till kompott.

Mixa kvittenköttet med citron till en slät puré (kvitten måste vara mjuk), passera sedan purén genom en sil. Tillsätt avkoket från fruktkärnorna och mixa igen. Strö i sockret och rör om.

Koka upp på låg värme under konstant omrörning med en träslev. När blandningen börjar koka, flytta kastrullen till en varm ugn (180–200°C). Låt marmeladen koka ihop i 3–4 timmar, rör om var 10:e minut. Marmeladen kommer att minska i volym med en tredjedel eller till och med hälften och börja lossna lätt från kastrullens kanter.

Lägg den färdiga marmeladen i formar eller bred ut den på en oljad plåt och låt den torka. Denna process kan ta från några timmar till en vecka beroende på kvittensorten och hur mycket den har kokats. Ta ut den torkade marmeladen ur formarna eller skär den, strö sedan över florsocker.

Kanderade

Ingredienser:

• 1 kg socker;
• 1 kg kvitten;
• 1 g citronsyra eller ½ citron;
• 0,5 l vatten;
• florsocker.

Skala kvittenkvartarna från kärnhus och skal, lägg dem i kallt vatten. Lägg kärnhus och skal i kokande vatten och koka i 20 minuter. Ta bort skalen från avkoket, koka sedan kvittenkvartarna i avkoket i 20 minuter. Ta ut kvitten, låt svalna något och skär i små, lika stora bitar.

Lös upp hälften av sockret i avkoket. Lägg kvittenskivorna i den kokande sockerlagen och koka i 5 minuter. Ta bort från värmen och låt stå i 5 timmar upp till ett dygn. Tillsätt sedan resten av sockret, koka upp och koka igen i 5 minuter. Låt återigen dra i 5 timmar till ett dygn. Upprepa proceduren minst fyra gånger. Kvittenbitarna får en gyllene orange nyans. Vid sista kokningen tillsätt citronsyra eller citronsaft i sockerlagen.

Ta ut kvittenbitarna från sockerlagen och lägg dem i ett durkslag för att rinna av, lägg dem sedan på en tallrik och låt torka i flera dygn i ett torrt, varmt utrymme. Vänd dem för jämn torkning. Strax före torkningens slut rulla de kanderade bitarna i florsocker och låt dem torka helt. Förvara i en torr glasburk med lock.

Den överblivna sirapen kan konserveras för vintern eller användas till att göra saft.

Sås

Ingredienser:

• 1 glas vatten;
• 3 stora kvitten;
• 1 tesked citronjuice;
• 0,5 tesked koriander;
• 1 tesked paprika;
• 1/3 tesked svartpeppar;
• 1 lagerblad.

Tvätta kvitten, ta bort luddet och kärnhuset. Skär i skivor, lägg i en kastrull, tillsätt vatten, citronjuice och lagerblad. Sjud på medelvärme i 25–30 minuter, ta sedan bort lagerbladet. Häll inte av vätskan, mixa kvitten med en stavmixer till puré, tillsätt alla kryddor, koka upp igen och låt svalna. Denna sås serveras till kötträtter.

Såsen kan förberedas i förväg och frysas i små formar. Du kan även tillsätta 1,5 matskedar 9% ättika till ingredienserna och konservera såsen i steriliserade burkar för vintern.

Ugnsbakad kvitten

Kvitten kan bakas på olika sätt: hel frukt, halvor, ringar, skivor. Du kan lägga till olika fyllningar: honung, socker, bär, nötter, russin, kanel, ingefära, keso, smör. Om du har högt blodsocker kan du baka kvitten utan tillsatser eller med sötningsmedel.

Om honung används som sötningsmedel är det bättre att baka kvitten som en hel frukt, täckt med ett 'lock' och med urtagen kärnhus, för att undvika överhettning. Vid stark upphettning förlorar honung sina nyttiga egenskaper och får skadliga. Man kan till exempel blanda honung med nötter, bär eller russin, fylla håligheten i den hela kvitten med denna fyllning och täcka med 'lock'. Om frukterna bakas i bitar är det bättre att använda socker. Halvor av kvitten är mycket goda om de smörjs med smör och beströs med socker innan bakning.

Kvitten bör bakas vid en temperatur på 180–200°C. Om man använder folie vid bakningen blir rätten saftigare. Den bakade efterrätten kan serveras både varm och kall.

Inlagd kvitten

Ingredienser:

• 1 l vatten;
• 1 kg kvitten;
• 200 g socker;
• 6–7 kryddnejlikor;
• 1 tesked kanel;
• 100 ml 9% ättika.

Man kan tillsätta salt, vitlök, stark eller svart malen peppar till lagen. Då blir smaken på den inlagda kvitten mer kryddig och stark.

Koka upp vattnet, lägg i den skalade och i klyftor skurna kvitten, koka i 8–10 minuter. Lägg kryddor i steriliserade burkar och lägg kvittenskivorna ovanpå. Tillsätt socker (och eventuellt salt) till kvittenspadet, koka upp och häll i ättikan. Häll den kokande lagen över burkarna, förslut och placera under en varm filt tills de svalnat. Inlagd kvitten blir ett utmärkt tillbehör till kött- och grönsaksrätter.

Hur man äter kvitten på rätt sätt

Rå kvitten är inte allas smak på grund av sin strävhet och hårdhet. Men det finns sorter som inte är så sträva och till och med söta, som kan ätas färska. Dessutom har de nästan inget skyddshår. Om kvitten är kraftigt luden måste den inte bara tvättas noggrant före användning, utan även skalas. Färsk kvitten äts bäst skuren i små klyftor.

Man kan dricka färskpressad kvittensaft. Den är nyttig vid järnbristanemi. Om kvitten är alltför sträv och sammandragande kan man först skala och ånga frukterna och göra juice med fruktkött.

Kvittenmos från kokta mjuka och passerade frukter är mycket gott. Man kan mixa dem i en blender, göra marmelad, gelé, kompott, sylt eller baka frukterna i ugnen.

Kvitten är en utmärkt krydda till kötträtter. Man gör såser, skyar och stuvningar med den tillsammans med kött. Plov med kvitten, som tillsätts precis innan riset läggs i, blir förvånansvärt gott.

Vid värmebehandling förlorar kvitten sin strävhet och smaken blir mildare och sötare.

Hur mycket man kan äta per dag

Det finns inga begränsningar för mängden kvitten man kan äta per dag. Man bör dock komma ihåg att stora mängder av frukten kan leda till förstoppning. Därför är det bättre att inte äta mer än 2–3 frukter om dagen.

Kan man äta kvitten på natten?

På natten är det bäst att inte äta något alls. Mat, inklusive kvitten, bör intas senast tre timmar före sömn. Det finns dock inget förbud mot att äta kvitten till middag. Tvärtom, denna frukt ger många fördelar om du inkluderar den i kvällsmenyn. Under sömnen, under påverkan av kvittens komponenter, förstärks blodbildningen, hemoglobinnivån höjs och blodkärlen renas. Mild diuretisk effekt hjälper till att skölja ut slagg och gifter ur kroppen.

Kan man äta prydnadskvitten?

Med prydnadskvitten avses vanligtvis Chaenomeles – japansk kvitten, vars frukter inte bara är ätbara utan också mycket nyttiga. Till skillnad från vanlig kvitten, som ibland kan ätas rå, är frukterna från Chaenomeles färska väldigt fasta, sträva, sura och sammandragande i mun och hals. Efter värmebehandling, särskilt med tillsats av socker, honung och kryddor, förbättras smaken avsevärt.

Kan man ge kvitten till djur?

Kvittenfrukter och -blad är en värdefull källa till mineraler och vitaminer. Därför kan de tillsättas i foder för lantbruksdjur och även till hundar och katter, men bara i minimala mängder. Överdosering kan orsaka allergiska reaktioner och kräkningar hos djuren. Bäst är att blanda torrt pulver av frukt eller blad i fodret.

Intressanta fakta om kvitten

1. Kvitten har varit känd för människan sedan urminnes tider. Dess hemland anses vara Kaukasus. Den var dock också utbredd i Medelhavsområdet. För kustbefolkningen symboliserade den fruktbarhet, kärlek och äktenskap. Frukten serverades även vid kungliga bord som ett tecken på storhet.
2. Hos de gamla grekerna var kvitten helig. Frukten användes för att fräscha upp brudens andedräkt innan hon gick in i bröllopsgemaket. Kvitten spreds i hemmen för att ge friskhet och värme. Det berömda 'oäpplet', som fick de tre grekiska gudinnorna Hera, Afrodite och Athena att gräla, var enligt myten inte ett äpple utan en gyllene kvittenfrukt. Hesperidernas gyllene 'äpplen' var också utan tvekan kvitten, eftersom det antika världen ännu inte kände till äpplen. Det finns en hypotes att kvitten också var frukten från kunskapens träd, som Eva frestade Adam med. Avbildningar av kvitten har hittats i mosaikfresker bland ruinerna av Pompeji.
3. Kvittenträdet gillar varmt fuktigt klimat, men tål både långvarig torka och översvämning, det lever och bär frukt i upp till 50 år. Vilda sorter är tåligare men ger färre frukter som är sämre i smak och storlek jämfört med förädlade sorter. Idag har man tagit fram sorter som är anpassade till nordligare förhållanden och har bättre smak och utseende.
4. Kvittenplantor används som grundstam för päronträdsgrenar.
5. Kvitten från Centralasien anses vara godast. Kvitten anses vara den vanligaste frukten i Turkiet.
6. Av kvitten får man utmärkt marmelad. Själva termen marmelad härstammar från portugisiskans 'marmelo' och betyder kvitten. Man gör också godis, fruktkräm, sylt, gelé av de gyllene frukterna, använder dem i vinframställning och som smaksättning till kött.
7. Inom dekorativ blomsterodling anses kvitten vara en av de bästa växterna för att skapa bonsai. Inom trädgårdsskötsel används japansk kvitten för att skapa häckar. En levande häck är alltid elegant: på våren är den täckt av röda eller rosa blommor, och på hösten av små, klargula frukter med en syrlig, sammandragande smak och en lätt citronarom.

Foto av kvitten